Jag har ju också särboförhållande med en man som inte har barn, lite knepigt det där för jag skulle gärna ha ett barn till, men är livrädd för att råka ut för samma sak som med mina barns pappa, så jag tvekar ordentligt.

Samtidigt så har inte han tjatat om att skaffa barn och han har inte bott ihop med någon tidigare så jag är tveksam till hela förhållandet, pga att han är ganska "bekväm" i sitt liv, dvs van att kunna göra vad han vill när han vill det. Ska jag vara ärlig så vet jag inte ens om vi någonsin skulle klara av att bo ihop, särbo är faktiskt väldigt bra, men djupt inombords så vill jag ändå kunna leva i ett "normalt" förhållande som sambo.

Kräsen….. ja visst är man kräsen och som du säger så handlar det inte om utseende. För mig handlar det helt om att ha någon som är snäll och visar empati, sedan får han se ut hur han vill faktiskt.

Jag tror att det är väldigt viktigt att man själv mår bra om man ska ha något att ge i ett förhållande och jag tror att man måste tänka efter ganska noga om man dömer sin "nya" dejt efter vad man upplevt tidigare i sitt liv. I mitt fall vet jag att jag många gånger låter min rädsla styra mitt förhållande och det är inte rättvist mot den man jag har ett förhållande med.

Samtidigt måste man någon gång våga börja dejta och se framåt i livet, jag vägrar att låta min exman styra hela min framtid också, det räcker med att han har mitt förflutna och många gånger även mitt "nu", framtiden ska tillhöra mig och de val jag gör för mig och mina barn, även om det är svårt att få till i verkligheten många gånger.

Jag tänker så här, ska jag inte våga ha någon framtid, och låta det förflutna styra hela min existens, kan jag lika gärna lägga mig ner och dö direkt. Om jag sedan väljer att i framtiden ha en särbo, en sambo, en make eller bara vara ensam det spelar väl inte så stor roll, men jag tycker nog att man ska våga börja dejta och se vart det leder i alla fall.

Bettan….Jag har nig liknande tankar som du. Det som har varit har varit, men det får inte styra min framtid.

När det gäller att bara ha någon att träffa och ha sex har jag fått erbjudande om för flera månader men tackade nej, för det ger mig inget….Ja vissat han var hjälpan, vänlig osv. men nepp….Kände bara att det där kommer inte fungera.

Sen får jag vänta och se….Träffar jag någon som jag trivs med är det ok, annars klarar jag mig bra ensam. Svårt det där med gällande barn….Ska man ha felr, eller inte?? Inget man bara går och skaffar utan man måste verkligen lita på personen och veta at man inte går i sär direkt så fort det blir problem i förhållandet…

Ja inte enkelt…Mycket att tänka på helt klart!!

Jag har varit självvald singel i många år. Jag har haft något kortare förhållande sen jag och barnens pappa separerade men har nu varit singel i många år. Jag har under åren funderat mycket fram och tillbaka hur jag ställer mig till fler barn eller inte. Jag har inte velat ha fler barn men om jag skulle falla för någon som inte har barn, skulle jag då kunna skaffa fler? Jag kom tillslut fram till att jag vill verkligen inte ha fler barn. Jag älskar mina barn men att börja om med allt igen vill jag inte. Men nu har jag känt ett tag att jag saknat någon och har nästan precis börjat dejta.

Jag har börjat dejta en kille som har 2 barn och han vill inte ha fler, så det passar mig bra :-).

Jag kände att jag hade massa små krav eller önskningar och fler blev det desto längre jag var singel. Men om jag ska bestämma mig för de viktiga så är det att han ska vara snäll, tycka om barn såklart, bry sig lite om kläder. Alltså inte gå i träningsoverall alltid typ och framför allt vara glad, skämtsam och ha mycket humor. Det är viktigt för mig. Sen har man ju alltid massa mindre önskemål, men det är de stora som spelar roll först och främst. Killen jag träffar visade sig stämma in på det och många av mina mindre önskemål som musiksmak, klädsmak m,m :-)

Vad kul att du dejtar!

Att skaffa barn brukar inte vara det första man tänker på när man träffas om det blir något långvarigt så kan bådas inställning förändras under tiden. Jag har själv ett barn och är tveksam till att skaffa fler då det skulle komplicera livet ännu mer även om jag gärna skulle vilja ha fler.

Nee kanske är det inte det första man tänker på men ändå det är helt klart lättare om han har barn sedan tidigare har jag insett. Då vet han vad barn innebär…och man behöver inte heller ha den där känslan ska man ha fler för vad händer om han inga har och man säger nej när man har kommit så långt i förhållandet….Kanske förhållandet spricker pga. av det