Jag tror att det är just sådana saker de vill reda ut på ett möte…Eller har du tidigare lämnat in en redogörelse till soc på hur umgänget ser ut?

Om du tänker från andra sidan: Om barnen är vid pappan och han tar överdoser av tabletter och soc struntar i det, hur skulle du se på saken då? Skulle du tycka det var bra om de stuntar i hur dina barn har det?

Jag personligen tycker det är superbra att soc tar tag i saker direkt hos er, för det finns alldeles för många som får kämpa skiten ur sig för att få hjälp från soc och ändå inte får det…

Jag förstår hur du menar men deras pappa är ganska "känd" av dom.

Har lämnat uppgifter för några år sen oxå. Och sa precis samma sak då.

 Det är iofs inte dom jag blir arg på utan pappan som ser till att det blir så här.

Dom gör ju bara sitt jobb och det är ju bra eftersom dom har en tendes till att inte rycka in i tid :(

Jag antar att de är skyldiga till att kolla upp sådant här….Fast det inte är dig det handlar om utan barnens pappa.

Jag har kämpat med att soc. tjänsten i den kommunen där min ex bor ska få upp sina ögon och inse att han har problem men inget verkar hända, fast de borde ha gjort något för länge sedan.

Jag förstår att du tycker det är jobbigt. Det skulle jag med tycka…

Även om han är känd hos dem så vet inte de hur du vill att hans umgänge med barnen ska se ut.. Sedan du lämnade dina uppgifter för några år sen så hinner mycket ändras:)

Så även om jag tycker det är bra att de kollar upp så är det ju minst lika bra, för dig, att de går med på att ta det på telefon så du slipper åka dit:)

Se det från den ljusa sidan.. De är måna om att dina barn har det bra:)

Jag tycker synd om dig, att vara i "klona" på socialen är ingen höjdare utan enbart kränkande på alla sätt och vis. De ställer så j-a korkade frågor och vad man än svarar så säger de: _Ja, men det kan påverka barnen negativt….ungefär som om ingen annan förälder någonsin säger åt sina barn på skarpen eller "bara" låter barnen tvätta håret varannan dag istället för varje…..

Jag vet att jag är cynisk, men jag hamnade i klona på soc bara för att mitt ex blev skitsur när jag fick enskild vårdnad om barnen och hela hans släkt började göra anmälningar dit. De kom ingen vart med det, men inte var det roligt och jag kände det som om jag satt i ett akvarium och bankade och skrek på rutorna, men ingen lyssnade vad jag sa.

Tyvärr så blev jag så illa behandlat av socialen i min hemkommun så att den familjebehandlare jag haft kontakt med för min skull och för barnens skull, hjälpte mig att anmäla socialen till Socialstyrelsen. De har tagit min anmälan på så stort allvar att de nu granskar socialen här i kommunen.

För min del finns ingen återvändo, jag kommer ALDRIG NÅGONSIN ha något förtroende för den myndigheten igen, men min anmälan kaske kan hjälpa någon annan i samma sits.

Jag ska ge dig ett råd som min familjebehandlare gav mig, svara bara så kortfattat du kan på frågorna annars inbjuder du till följdfrågor och i vissa fall börjar man överförklara så att man sänker sig själv och de kan börja fundera varför man är så ivrig att komma med en förklaring. Svara mer: Så här känner jag och så här hanterar jag denna situation och det fungerar bäst för mina barn. Misstro ALDRIG din förmåga att ta hand om dina barn inför dem, du känner barnen bäst och vet hur de fungerar.

Hoppas allt går bra och om du blir illa behandlad, tveka inte att anmäla till socialstyrelsen. Jag fick en ursäkt från två av cheferna på socialkontoret i min kommun och det hade min familjebehandlare ALDRIG någonsin hört att någon fått förut.

Lyckosparkar till dig och håll huvudet kallt så går det bra.

#5 Jag är inget "fan" av soc men att påstå att de enbart kränker en på alla sätt och vis tycker jag är att gå alldeles för långt!

Att du har dåliga erfarenheter av dem betyder inte att alla socialtjänstemän är likadana..

Jag har träffat både bra och dåliga.   De bra hjälpte mig att kunna neka min sons pappa att kunna hämta min son på dagis/skola bla trots att vi hade gemensam vårdnad. De har hjälpt mig med ekonomiska lån när f-kassan strulat med utbetalningar, de tillrättavisade skolan efter en anmälan därifrån när de fick korrekt info om ärendet från mig osv…

Att dra allaöver en kam är ungefär som att säja att "alla män är pedofiler eftersom några är det" eller "alla mammor ljuger i vårdnadstvister eftersom några gör det"…

Tänk på alla de barn som skulle få leva i misär och bli utnyttjade om inte soc fanns och kunde rädda dem! Skulle du vilja att nåt hände dina barn utan att få hjälp?

#6 Nu är det ju så att jag skriver upprepade gånger att det är socialen i MIN hemkommun som behandlat mig fel och barnen också dessutom. Till skillnad från dig så fick inte jag hjälp när mitt ex "tog" yngsta dottern från dagis utan det var mer att han hade en klubb för inbördes beundran på socialen.

Tyvärr önskar jag att jag kunde säga något bra om socialen, men jag måste ju gå på MIN erfarenhet och den är tyvärr usel och jag blev tom varnad av andra att socialen i min hemkommun är ÖKÄND för att vara dålig och behandla människor illa.

Jag kan bara hoppas att socialen på andra ställen är bättre och till hjälp för människor som den bör vara.

Och nej, jag skulle inte vilja att något hände mina barn och inte få hjälp av soc…..och ändå är det precis det som sker, men jag får klara mig själv utan hjälp.

Jag känner bara att det är jobbigt att det är JAG som får stå till svars för vad barnens pappa gör.

Det är jag som får svara på ingående frågor om hur barnen har det hos mig fast än det är pappan som gjort fel.

Jag har fått bra hjälp av soc när jag behövt och kan inte klaga på dom alls. Förrutom att det känns jobbigt att jag ska behöva förklara mig och mitt sätt att uppfostra barnen på.

Det är bra att dom kollar upp saker MEN det känns ändå inget bra för mig.

Känns som att jag inte skulle vara någon bra mamma för att jag ser till att barnen bara träffar sin pappa när han mår bra.

Det vore en annan sak om han hade anmält mig för något. Men han är ju oxå nöjd med den här lösningen.

#7 Hela ditt stycke tolkar jag som att du klankar ner på hela yrkeskåren…   Där tycker du synd om liwa som är i "klorna" på socialen som är kränkande på alla sätt och vis och att de ställer korkade frågor…

Resterande förstod jag att det handlade om dina egna upplevelser av din egen kommun men första stycket är skrivet som att det gäller hela kåren tyvärr.

Jag ber om ursäkt om det inte var så du menade men jag kan inte göra annat än läsa som det står;)

Sen kan jag inte låta bli att kommentera vad din familjebehandlare sa… Skulle jag sitta på en myndighet och försöka göra utredningar och bara få kortfattade svar så skulle jag tro att personen hade något att dölja och gräva djupare i något som kanske inte finns…

Jag har alltid varit och kommer alltid att vara helt öppen i frågor från myndigheter för jag vet att jag har rent mjöl i påsen och inte behöver dölja något;) Men jag kanske är alltför godtrogen, vilket jag gärna är tills motparten bevisar att den har en dold agenda med sina frågor och missbrukar mina svar.

#9 Varför inte fråga dem om de tycker du gör fel som låter pappan träffa barnen.  Ställer man såna raka frågor så brukar de bli ganska paffa och ge ärliga svar:)

Jag frågade soc-tanten här om de kollade ensamstående extra mycket när skolan gjorde anmälan på mig och min son…  Svaret kom direkt och utan tvekan att hon tyckte ensamstående behövde mindre granskning är "hela" familjer…  Är man 2 om ansvaret så bör man ha större koll. Så kom en anmälan mot en "hel" familj så tittade iaf hon lite extra…

Hoppas det går bra för dig iaf:)

#8 Det kommer att gå bra för dig, trots allt jag blev utsatt för har jag nu papper på att jag är en bra mamma=)

Håller med ingann på en punkt, ställ en rak fråga till socialen, för jag tycker att det verkar som om du gör rätt. Du skrev ju att du sagt till dem att barnens pappa träffar barnen när han mår bra nog för att kunna träffa dem. Det visar ju tydligt att du ser till barnens bästa och det kan du aldrig förlora på och inte barnen heller, för det är ju barnen det handlar om.

Ingann, lite svårt att skriva ibland så att inga missförstånd uppstår och ja, jag är cynisk och skeptisk till socialen utifrån mina egna erfarenheter, men GIVETVIS gör socialen mycket gott ute i landet, det ska jag givetvis också tillägga, fel av mig tidigare, allt är ju inte bara svart och vitt.

Precis som liwa skriver så kände ju även jag att JAG fick stå till svars för sådant som mina barns pappa var skyldig till och det känns inte rättvist och väldigt jobbigt.

Jag tror att det kommer att gå bra för dig liwa och jag sänder mina varmaste styrkekramar till dig.

#10 jo, det är ju nackdelen med internet..  man hör inte betoningar och ser inte kroppsspråk och när man ska försöka vidareutveckla så blir det lätt bara mer invecklat

Jag har också haft min beskärda del av dåliga handläggare (en sa tex när min äldsta son var bebis och hela f-kassans datasystem låg nere, vilket soc visste, att jag fick väl gå och stjäla blöjor o välling för hon tänkte minsann inte bevilja nåt kortfristigt lån) men övervägande har faktiskt hjälpt mig i bråk och tvister med exen:)

Jag har med haft bra och mindre bra upplevelser ang. soc.tjänsten. Här i området jag bor i har vi en soc.sekreterare som är kanon. Hon satt tom. och berättade om sitt egna möte med soc. som de fick ha pga. hennes barn…..Ja hon var mer en medmänniska än en myndighet.

Jag tror det handlar mycket om vem personen är som man möter som det är i de flesta yrken….

Liwa: Jag håller tummarna att allt ordnar sig!!

Idag ringde tjejen från soc upp mig och frågade varför inte barnens pappa hade dykt upp i Måndags som det var bestämt.

Vad ska man svara??

Inte en jävla aning eftersom vi inte bor ihop eller pratar med varandra jämt och ständigt.

Ja jag vet, men jag blev så himla irriterad.

Men hon fortsatte att fråga på om vad som kunde orsakat att han inte dök upp m.m och frågade ut mig om hans liv.

Inte har väl jag någon aning om hur han har det i sitt liv längre eftersom han nu är förlovad med en annan och inte bor här längre. Vi är skilda.

Hmm kul diskution att ta när man står hemma hos en kund på jobbet :(

*suck*

Jag sa att om han inte dyker upp så får dom väl göra en bedömning utans hans svar.

Få se hur dom gör med allt. :(

Liwa: Kan förstå dig att du kan ju inte svara på frågor ang. din ex eftersom ni inte lever ihop. De får nog söka han istället men kan det ha varit en oro från deras sida gällande han?? Fråga dem nästa gång de ringer varför de tar kontakt med dig då ni är skillda osv.

Kan ju vara en rutin sak de gör….Vet inte, för kan inte deras regler.

liwa: Säj bara åt dem rakt ut att vill de veta nåt om honom så får de väl ta det med honom och inte med dig. Och är du upptagen så säj det bara… De kan inte tvinga dig prata med dem när du är upptagen. Dessutom är det ju inte dig de utreder… Påminn dem om det…

liwa: Ditt ex är ju vuxen och får väl själv stå till svars för sina handlingar. Det är helt obegripligt att de ringer till dig om det, du har ju inget med honom att göra längre annat än att han är far till era barn.

Fast tyvärr är det ju så att har man gemensam vårdnad så måste de vända sig till båda föräldrarna för egentligen är det barnen som utreds och deras bästa. Fast att fråga dig varför ditt ex inte dyker upp är iaf fel, vill inte han prata med dem så är det bara din version som kommer fram och det är inte heller ditt problem, det är upp till honom att fatta det beslutet själv.

Vad soc sedan gör med hans sida av utredningen är ju inte heller något DU kan stå till svars för, du kan bara svara på det du kan och berätta vad du anser att era barn mår bäst av.

Hur det än är med våra olika erfarenheter av socialen, kan man väl ändå vara överens om att det bästa vore om livet är så bra att man inte någonsin behöver ha kontakt med den myndigheten, oavsett om de gör bra eller dåliga saker och på vilket sätt de bemöter en.

Fortsatt lycka till och var stark, du klarar det här. Lägg gärna till mig på fb =)

Det tråkiga vore ju om de fick för sig att göra en utredning.

Då är det ju jag och barnen som råkar ut för det och inte pappan som startade det hela.

Hoppas att dom får annat att tänka på och lämnar oss ifred. :)

liwa: för att de ska kunna göra en utredning av dig så måste någon först anmäla missförhållanden… Så jag tror inte du behöver oroa dig

Jo men det har ju läkaren gjort. Alltså den som tog emot Pappan på akuten.

Det är ju därför dom vill prata med oss. Sen går dom vidare och bestämmer om dom ska göra en utredning eller inte. Inte någon utredning på mig men om hur barnen mår och har det hos MIG.

Eller har jag förstått fel??

Som jag fattar det så ska de göra en utredning av hur barnen har det hos sin pappa…  Det är ju pappan som kommit till akuten.

Dig ska de bara kunna kolla av med hur pappan mår när du lämnar barnen till honom…

Har du inte fått något brev från socialen gällande utredning? Om du ska utredas så måste de informera dig skriftligt där det klart och tydligt står vad du anses göra för fel.

Ja men barnen bor hos mig på heltid.

Och jag fick bara ett brev där de vill träffa mig. Men vi tog det på telefon istället för jag hade ingen möjlighet att komma.

Då sa de att efter dom pratat med pappan så skulle dom prata ihop sig om de skulle göra en utredning eller inte.

Men jag fattar inte varför de skulle göra en utredning eftersom barnen inte bor hos sin pappa alls. utan bara träffar honom när han mår bra.

jaja det blir som det blir. Vill dom göra en utredning så varsågoda jag har ju inget att dölja. Men det känns olustigt att ha någon som bedömmer vad mina barn mår bra av när de inte känner dom.

Då behöver du nog inte oroa dig för att det är dig de ev. ska utreda:)

Gör de en utredning om hur han sköter barnen när han har dem så kan det sluta med att han, om han fortsätter ta piller och åka in på akuten, bara får träffa dem under övervakning.

Han har ju, om jag fattat dig rätt, umgängesrätt och har dem vissa helger? Isf är det den tiden de vill utreda för att se om han är lämplig att ha dem oövervakat öht…

För din del så kan det ju bli tveegaat om han mister umgängesrätten.. Det positiva är att du alltid vet att dina barn har det bra och det negativa är att du aldrig blir barnledig…

Men han har dom ju aldrig. Bara några få timmar ibland. Då lämnar och hämtar jag dom.

Kan DOM bestämma om han ska ha delad vårdnad eller inte om det inte är jag som anmält honom?

Om dom säger att han inte får ha delad vårdnad, har jag då inget att säga till om??

Jag vill att han ska ha delad vårdnad även om han inte träffar dom så ofta.

Hade han barnen när han blev körd till akuten?

Hade han inte det, så kan de inget göra… De kan bara rekommendera rätten att ta bort vårdnaden om barnen far illa när de är vid honom.

Sköter han sig när barnen är där så ska de inte kunna göra något:)

Själva soc kan inte ta bort någon vårdnad från någon utan det måste gå genom rätten.

Har man gemensam vårdnad görs utredning hos båda föräldrarna eftersom det är just så som liwa säger, det är barnen som utreds och hur de har det hos respektive föräldrar. Och pga att akutpersonalen ringt till socialen så är det en anmälan.

Samtal kommer att ske och sedan bestäms utifrån det om utredning ska göras.

I mitt fall var det mitt ex släktingar som började anmäla mig efter att jag fick enskild vårdnad i rätten och då blev bara utredning gjord hos mig eftersom barnens pappa inte längre var vårdnadshavare.

De kollade skola dagis och annat samt hade 5 samtal med mig, 1 med mina föräldrar och hembesök. Totalt crazy, när det i slutändan visade sig att de gjort ett stort misstag och att ingen utredning egentligen skulle ha gjorts alls. Positivt är att jag nu har papper på att jag i deras ögon är en bra mamma, vilket gör att mitt ex och hans släkt inte längre kan jävlas denna väg. Dessutom kan jag påvisa i rätten att mitt ex inte försöker förbättra vår kommunikation utan istället fövärrar den genom att han och hans släkt håller på så här för att hämnas. Han har alltså bitit sig själv i baken gällande vårdnaden för detta gör hans chanser att få tillbaka vårdnaden mindre, men det är väl egentligen en annan historia.

liwa, stå på dig, gå på de möten du blir kallad till och sköt det du kan på bästa möjliga sätt, så visar du att du är ansvarstagande och intresserad av dina barns bästa.

#25 I ditt fall så var det du som blev anmäld och därmed utredd…

Medan jag hade gemensam vårdnad på min ena son blev jag anmäld av dagis eftersom sonen påstod där att han inte fick nån mat hemma och åt enorma mängder där…  Hemma sa sonen att han inte fick mat på dais för att han uppfört sig illa och istället fick titta på när de andra åt…

De påbörjade en utredning som lades ner direkt när jag berättat vad han sa hemma och de frågade honom och fick svaret "men jag vill ha massa mat"..

Då blev inte ens hans pappa informerad om anmälan eftersom den inte var riktad mot honom trots att vi hade gemensam vårdnad.

Sonens pappa blev omhändertagen genom LVM och satt på behandlingshem, fortfarande medan vi hade gemensam vårdnad, vilket jag fick veta genom hans bror när vi möttes på stan och inte genom socialen… (trots LVM fanns inte tillräckliga skäl för mig att få enskild vårdnad *oxå en annan historia*)

Men det kan iofs ha ändrats nu.. Mina erfarenheter ligger ca 10 år bakåt i tiden

Ja dom får gärna ringa dagis och alla vänner och bekanta om dom vill men det skulle kännas förjävligt.

Jag vet att jag är en bra mamma och jag behöver inget pappaer på det.

Nu hoppas jag bara att jag får ett beslut från dom att det läggs ner eftersom dom ändå inte kommer att ha något att spinna vidare på.

Men hur det än är så blir man nedstämd och känner ett obehag. Jag vill ju bara leva ett lugnt och tryggt liv med mina barn.

Liwa: Jag kan förstå din känsla, för det är inte du som har gjort något fel gällande dina barn, uten det är deras pappa som kanske behöver hjälp från soc.

liwa, precis så där kände jag också. Jag VISSTE också att jag är en bra mamma, det är alltid JAG som tagit hand om barnen alla år, medan mitt ex varit intresserad av att supa och vara otrogen och vara borta så mycket som möjligt från hemmet. Jag och barnen var ofta instängda i sovrummet medan han och hans suparkompisar festade hemma hos oss.

ingann, jag blev utredd pga att endast jag var vårdnadshavare om barnen. Jag blev inte anmäld utan alla anmälningar tas tydligen emot som anmälan för barnens oro. Det var soc här väldigt noga med att säga, jag personligen var inte anmäld utan barnen. Skit samma, det var iaf INTE roligt att stå under deras lupp, när man vet att man inte gjort någt fel utan endast var utsatt för hämndaktion.

Jag tyckte nog att mitt ex var den som behövde en ordentlig utredning om sitt liv och leverne, men icke när han inte är vårdnadshavare.

liwa, jag säger precis som Pia99, jag förstår din känsla, mer än du anar jag har ju för sjutton själv suttit i samma sits och det är inte rättvist alls. Jag skulle väl aldrig ha drömt om att jag någonsin skulle ha med socialen att göra, nu blev det så ändå pga en skitjobbig skilsmässa. Jag som engagerar mig i ungdomar, gamlingar, är absolutist och alltid är den första som anmäler mig till barnens aktiviteter i skola och på dagis. Jennifers lärare vet inte ens hur mitt ex ser ut för ha har aldrig varit där ens. Livet är helt enkelt inte rättvist.

liwa: Jag tycker att det är lite konstigt att läkarna anmälde till soc gällande ditt ex, barnen var väl inte hos honom när han kom till akuten???? Jag vet en pappa här som försökt ta livet av sig flera gånger, tom utanför sina barns skola så att polisen kom dit och ingen läkare eller polis har anmält det till socialen.

Deras föräldrar är också separerade och har gemensam vårdnad. Mamman till barnen ringde till slut själv till familjerätten och berättade vad som hänt och sa att hon inte tänkte låta barnen bo hos pappan förrän han mådde bättre, utan barnen träffar honom numera en dag i veckan utan att sova över tills vidare. Hon berättade det bara för familjerätten eftersom hon inte ville att pappan skulle ringa dit och säga att hon hindrade honom från att träffa barnen utan anledning.

Verkar konstigt att det är så olika vad som anmäls och inte när vi alla bor i samma land.

Bettan: Nu blir jag lite förvirrad… Blev du eller blev du inte anmäld av ditt ex och hans släkt? Du har hela tiden sagt att du blivit anmäld av dem, men nu är det inte så? Du behöver inte svara om du inte vill.. Jag blev bara förvirrad av det…

liwa: det här hittade jag om det som verkar röra din situation (hämtat från en kommunsida när jag sökte på Socialtjänstlagen):

Vi tar alltid kontakt med en person vars situation uppmärksammas till socialtjänsten.

En vuxen kan själv välja om den vill ta emot stöd och hjälp eller inte. Endast om den vuxne har allvarliga missbruksproblem eller psykiska problem så finns lagstöd för att driva en utredning mot dennes vilja.

En anmälan som rör en vuxen person innebär att denne kallas till socialkontoret för samtal om uppgifterna i anmälan.