# Vad ska jag ta mig till med pojkens pappa.... Author: [Borttaget] Min son Anton har ju en längre tid längtat efter att ha kontakt med sin pappa. Nu letade han själv reda på sin pappa, som tydligen har en ny flickvän/älskarinna. Denna flickvän/älskarinna har börjat ringa Anton. Vi vet inte vem hon är....mer än till namnet så att säga. Jag tyckte att det inte kändes bra då hon bara ringde upp Anton sådär och är en helt främmande persson. Pappan har ochså ringt Anton vid några tillfällen när han har varit tillsammans med flickvännen/älskarinnan. Nu har dessa två bestämt idag helt plötsligt att de skulle bara dyka upp här hemma hos mig på en fika. Ja, detta talade hon om för mig. Antons pappa vill inte ens prata med mig utan enbart flickvännen/äskarinnan. Ja vad hon ochså sa då det kom på fråga hur vi kan vara säkra på att pappan inte försvinner igen som han har gjort tidigare fick jag ett svar...ja men vi har ett stabilt förhållande jag och Antons pappa, så det ska han väl inte behöva göra....Va tänkte jag, är det hon eller han som har intresset för barnet. Ja det hela samtalet med denna kvinnan fick jag inte sagt så mycket då enligt henne så var det hon som kunde och visste allt och allting bättre än jag. Enligt henne hade jag bara skyldigheter....och att det var såååå synd om Antons pappa. Det jag sa till henne att det är det inte alls, för varje gång (de enstaka gångerna som han har dykt upp) har han varit onyckter. Hon försöker bortförklata Antons pappans alkoholbroplem. Jag har även stark mistanke på att denna kvinna inte var nyckter själv då jag pratade med henne. Joo, vad som enligt henne och Antons pappa var även vigtigt var att Anton är den enda pojken ut av sina syskon. Anton har fyra stora systrar sedan tidigare. Sedan födelsen av Anton har jag haft ensam vårdnad på han. Efter faderskapet var fastält (då pappan nekade till det) ville inte pappan ha något delad vårdnad eller ungänge med sonen. Jag har gång på gång försökt skapa ändå en relation mellan dem då Anton har själv viljat detta. Har även sagt till pappan att vi ska gå till familjerätten, men han har då ej viljat själv detta, utan struntat att ha kontakt med Anton fast han har lovat Anton detta. Nu Antar jag att Antons pappa och denna kvinna som han har sälskap med inte är skrivna på samma adress utan han är fortvarande skriven och till en viss dell sammamboende med sina döttras mamma. Ja som ni kan säkert förstå så har jag många gånger haft en gråtandes Anton efter pappans svikelser..... Jag skulle nu behöva många råd hur jag ska gå till i denna situationen??? Är det någon här som har erfarenhet ut av detta?? ## Comment 1 Author: [Borttaget] Du kan helt sonika bara tala om för den kvinnan att hon inte har någon som helst rätt att säga vad som är rätt eller fel då hon inte är förälder. Hon ska därför bara vara tyst, hon har inte med saken att göra över huvud taget utan det är något mellan dig och Antons pappa, punkt slut. Så det är bara att säga till henne nästa gång hon ringer, att vill Antons pappa ha kontakt med honom så får han kontakta dig. Du har inga skyldigheter då du har enskild vårdnad, och i synnerhet inte gentemot henne. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Har nu varit i kontakt med denna nya kvinna som Antons pappa har. Kände bara att jag inte kunde låta vara så, som det var. Ringde upp henne.....och kunde facktist prata med henne och förklarade en hell del saker för henne. Sa att jag har inte ha missköt mig ang. detta med Antons ungänge utan det är hans pappa som har gjort det. Antons pappa gapa i bakrunden lägg på luren, henne ska du inte prata med. Hon sa till mig att innerst inne så vill han träffa Anton, men det är svårt för han att säga det. Hon sa även att hon vill han ska träffa Anton, men jag sa att det har ingen betydelse, utan det är pappan som själv ska vilja det hela, och Anton så klart ska vilja träffa sin pappa. Jag förklarade för henne att om pappan ska nu träffa Anton så är det vigtigt att han är nyckter och kommer då hans ska, och inte bara lurar Anton. Sedan så gav jag det förslaget att om nu Antons pappa vill så kan han ta kontakt med familjerätten där vi kan träffas, men jag sa till henne med att han måste göra det själv. Gör han det så kommer jag gå med på att träffas och komma överens om ett fungerande ungänge. Talade även om att det är hans sista möjlighet. Nu har jag gjort allt jag är skyldig till att göra för att far och son skall kunna ha kontakt. Hon förstog mig och vi två kom överens om att eftersom pappan absolut inte vill prata med mig, så ska denna kvinna prata med pappan och sedan ska jag höra av mig till henne nästa vecka. Nu var hon ju inte parttisk längre utan var mycket lung ooch förstog det hela. Kände att denna chans skall han få, men det kommer vara den sista som sagt. Jag undrar hur hade ni gjort?? ## Comment 3 Author: [Borttaget] Ja du....jag hade iallafall inte pratat med denna kvinna om detta. Hur länge stannar hon hos pappan? Jag tycker inte att hon har med saken att göra...utan det är pappans skyldighet att ta kontakt. Inte hennes. Och du skulle inte behövt förklara allt för henne...men jag förstår att du gjorde det. Vi får hoppas nu att pappan tar kontakt med familjerätten och förstår att hans son behöver honom med. Gör han inte det...så klipp kontakten helt och hållet. Jag vet att det är tufft för Antons del...men han kommer att förstå senare i livet. Han blir ju sviken nu gång på gång av sin pappa. Varma kramar till er... ## Comment 4 Author: TheaGianneschi Jag tycker du gjorde helt rätt. Kanske kan anton få en kontakt med sin far på det viset och så länge anton har dig är det inte skadligt för onom för det är du som står för tryggheten så fadern blir bara en bifigur, nu vet inte jag hur gammal din pojke men prata med honom om hans pappa och berätta för honom, det är inte smutskastning men barn och ungdomar kan hantera sanningen väldigt bra om dom har tryggheten hos sig och det har han med dig.. Kramar till er båda.. ## Comment 5 Author: [Borttaget] Ja, jag kände som sagt att jag var tvungen på ett sätt att ringa henne....för att få henne att fatta att jag inte är emot ungänget, som pappan vill få det till då jag inte gav efter idag hur som helst, utan markerate att här går gränser. Ni kan inte bara koma hit och fika, precis som vi våre bästa vänner, och att jag har mitt liv nu. Nu får han som sagt denna chans, sedan är det kört. Tror att det att pappan har väldigt svårt att smälta det som har hänt mellan mig och han en gång i tiden och låter det då gå över Anton. Jag har erkänt mina misstag, men anser sig själv inte ha gjort några misstag under den tiden vi var tillsammans. Sedan har jag omvägar fått höra att jag tydligen hade sårat han otroligt djupt, men samma gjorde han mot mig med. Tycker att det våre vigtigt att han skulle få hjälp med att kunna släppa detta, men inget som jag kan påverka. Hoppas bara nu att jag får ett svar nästa vecka om vad han har kommit fram till. Om jag ska vara ärlig så pratar jag heldre med denna kvinna än Antons pappa käns det just nu. Ja....då är det bara vänta och se!! Tacksam för mera tips...och om hur ni skulle ha gjort.  Behöver lite stöd från er här just nu med detta!! ## Comment 6 Author: [Borttaget] Ja det är Antons pappa du ska ha en kommunikation med. Han får sätta sina personliga åsikter i bakgrunden och tänka på sonen lite. Jag menar inte att han ska kräla i stoftet, utan bara ha en normal samtalston och inte klaga/gnälla om något, han ska ge sin son en positiv bild av honom. Försök att få honom att förstå att han kan tycka och tänka vad han vill om dig, men det behöver han inte tala om utan helt enkelt bara hålla en god min och en normal ton. Det är ett minimikrav. Samt att han inte öser sin galla ur sig över sonen, det gör bara honom osäker. ## Comment 7 Author: [Borttaget] Samma fråga här som i annan tråd... Hur gammal är Anton? :) ## Comment 8 Author: Tuvalu Om det finns vägar för att Anton ska få en bättre relation till sin pappa så tycker jag absolut att man ska gå den vägen. Sen tycker jag att det är viktigt att skilja på pappan som person och som pappa. Förstår ni hur jag menar? Exet hatade mig under en period och ville inte alls prata med mig. Sa att han gärna fick hata mig som person men som mamma till hans barn så var han tvungen att ha en viss kontakt. Han fick försöka lära sig att skilja på mig som person och mig som mamma. Och detsamma gällde ju även mig... ## Comment 9 Author: [Borttaget] #7 Anton är 9 år gammal. #8 Jo, jag försöker ju med allt att aceptera Antons pappa, men gillar inte hansom persson. Vad jag har märkt är att Antons pappa inte klarar av att prata med mig om Anton utan då blir det bara bråk. HAn har även vid tidigare tillfällen då vi har haft träffats börjat senare fråga ut Anton om jag har män med mig hem osv. Jag har försökt allt som jag har kunnat, men kan inte aceptera vad som helst. Har nu lagt ner det hela på is, nu är det upp till pappan ta kontakt med fam.rätten om han vill ha en kontakt med Anton. Jag är bered att gå ditt på samtal om så behövs. Kan tyvär inte gå med på att pappan mera försöker dyka upp i fyllan då han inte kan hålla sig nyckter när han skall träffa sonen....utan skyller på att det blir för jobbigt. ## Comment 10 Author: Minna-72 Tycker det låter klokt. Pappan måste verkligen vilja själv...vill de så kan de...och då backar man ju. Men tills dess så gäller det väl kanske att försöka övertyga barnet om att det inte är det som inte duger. ## Comment 11 Author: [Borttaget] Vad jag hörde här hemma denna veckan från min sons mun var....jag hatar min jävla pappa...jag hatar han för han är som han är......Ja, han har tagit det hela rätt så hårt, men ska stötta han och finnas för han. Nu förstår han ju lite ochså om att det är pappan som strular till det hela inte jag och Anton. ## Comment 12 Author: Tuvalu Sorgligt att han ska hata sin pappa ![Rynkar på näsan](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") Hur hanterar han det? För jag gissar att han på något sätt får ur sig de jobbiga känslorna? Och som mamma blir det ju lätt att man får vara "slagpåsen" i såna lägen vilket kan vara otroligt jobbigt. Alla föräldrar vill ju att sina barn ska må bra! Hoppas att allt löser sig till det bästa för Anton! ## Comment 13 Author: [Borttaget] Jådo...Anton vet att jag finns för han. Vi brukar prata om det mesta. Roligast är det när det gäller han tjejer......Han trivs inte ens vara med barnvackten en stund...utan är rätt så grinig då jag har varit tvungen att göra något ärende utan dem.