Liwa Inget du behöver skämmas över!!! Ibland är det just det man behöver, vara utan sina barn och även kunna känna att det är skönt.

Liwa, man tycker det är skönt för man behöver tid för sig själv att orka ladda om. Skäms absolut inte, utan vänd på det och tänk på vilken fantastisk mamma du orkar vara när de kommer hem istället.

Vi singelföräldrar har ofta så få chanser att vara helt ensamma och har svårt att slappna av, trots att vi vet att vi behöver det så väl.

Nej Liwa du har absolut inget att skämmas för och det du känner är helt normalt. Som kämpande singelförälder lägger man ju all energi och tid på barnen och att få allt att gå runt så man behöver ju egentid och att bara få njuta av att vara själv. Jag unnade mig en vecka i England i maj detta året, första gången jag var ifrån sonen sedan han föddes för 2,5 år sedan. Jag lände skuld och ångest men bestämde mig för att åka ändå. När jag ringde hem hade sonen inte tid att prata för han lyssnade på Manboy med kusinen & då släppte jag allt och bara njöt av att bara vara jag  Jag kom hem som en piggare, gladare mamma med ny energi.

Jag saknar heller inte mina barn när dom är borta. Nu är dom ju visserligen äldre, minsta är 19 och största 27 år.
De två äldsta bor inte hemma men de två mindre har jag kvar.

Trots deras ålder kan det vara ett riktigt tjat, MAMMA, MAMMA hela tiden när dom är hemma.
Visst, vi har så skoj när vi träffas men det är skönt när alla åker hem till sitt eller sticker iväg på nån aktivitet.

Den här Skruttan kan jag sakna däremot!
Brukar låna henne nån timme, sen är man botad från det också.

Mammzing- vad söt hon är. Förstår att du saknar henne :)

Nu är ungarna hemma och allt är tillbaks till det vanliga igen.

Men jag tror att jag har fått vila upp öronen lite iaf. Ska faktiskt bli skönt att börja jobba på Måndag igen så dom får vara på dagis och leka av sig lite på dagarna.

Tack alla för erat stöd. Ibland känns det ju som att alla förväntar sig att man ska vara på ett visst sätt fast man inte alls är eller känner så. Det är tur att man kan få lite uppmuntran här i från

Jag har nu haft barnen borta längre än jag någonsin varit ifrån dem och nu börjar jag nästan bli nervös för att träffa dem igen, nu när jag vet att de kommer imorgon.

Jag har nu kommit på hur jag gör för att orka med att de är borta. Jag skärmar av mig totalt känslomässigt gällande barnen, det finns ändå inget jag kan göra när de är där borta. I och med att jag "stänger av" känslomässigt så saknar jag dem inte heller. Nu när jag däremot vet att de kommer imorgon, saknar jag dem istället så att hjärtat håller på att brista, det gör ont både fysiskt och psykiskt.

Det kanske är lite så vi gör allihop för att orka ha dem borta och sedan skäms vi för att vi gör så. Jag vet inte, det kanske bara är jag.

Det är bra för alla att man kan få vara ifrån varandra lite. jag har två av mina barn på Gothia cup. och jag har valt att vara ledig hemma då förståss, för man har ju inte råd att skicka dem och själv kunna åka någonstans. mitt dåliga samvete är vad jag inte kan erbjuda dem för semester när de kommer hem.

Själv tycker jag att det är skönt att vara ensam.

jag tycker inte det är fel…
du har ju dom så mycket annars ju!  typ alltid (antra jag) jag har en dotter som blir 3 i november.. jag kan känna samma de få gånger jag har barnvakt… fast jag kan mer sakna att ha något att göra bara för man är så vann att göra något helatiden!

Jag tror att vi alla 3 behövde vara ifrån varandra lite för den här våren har varit jobbig. Vi har varit sjuka mycket och inte riktigt fått återhämtat oss.

Men är det inte så att man säger att man saknar sina barn bara för att andra förväntar sig det?

Jag saknade inte mina barn alls under dom dagar de var borta och det stör mig lite. Borde man inte sakna sina barn?

Nu när dom varit hemma ett tag igen så känner jag att de där dagarna ifrån varandra var behövliga för mitt tålamod är MYCKET STÖRRE nu.

När man har barnen jämt och ständigt så är det inte så konstigt att man inte saknar de.
Och jag tycker inte alls du behöver skämmas över det.

Man måste ladda upp sina batterier och bara få vara ifred ibland.

Min son är bortrest och jag kan med säga att jag inte saknar honom, Han har det jättebra där han är just nu. Men det är tyst här….*L*

Kram till dej.

Håller med #10. Det blir ju ofta rätt intensivt när barnen är hemma, och man är ensam att ta hand om allt så då är det inte så konstigt att det kan vara skönt att vara själv också. Det är ju inte som att man aldrig vill ha dom. För min del har jag ofta dessutom så mycket som jag vill hinna med när barnen inte är hemma, så när dom åker bort känner jag lättnaden över att jag äntligen kan göra "det där" vad det nur är som jag har att göra.