Inget är som väntans tider
Märkligt att man så här 13 år efter skilsmässan fortfarande går och väntar på söndagen på att dottern ska komma hem!! Man tycker man borde vara van nu. Men det är väl något man aldrig liksom vänjer sig vid, att de inte är hemma.
Hej..
Jag vet själv hur det var när min son bodde hos sin pappa varannan vecka. Det var hemskt!!! När han åkte till pappan så blev jag helt apatisk i flera dagar…Jag vande mej aldrig vi detta. Ibland kunde jag vara på väg att ropa hans namn när jag trodde han var uppe. Men sen kom jag på mej själv….*L*
Ja barnen är beroendeframkallande *S*
Verkligen…..ibland så känner man för att vara ensam…men sen när man är det så saknar man ju ändå…hahahaha….
Hahaha ja visst är det så :o))

#1 skönt att höra att fler råkar ut för den där passiviteten!! När barnen är hos pappa längre än över helgen blir jag helt förlamad de första 2-3 dagarna och gör absolut ingenting konstruktivt, sitter mest och stirrar. Man vänjer sig ju aldrig!
Nej en helg är nog precis lagom, då kan man tycka det är sknt med lite egentid, sen hinner man precis börja sakna dem innan det är dags att hämta - och att få sakna varandra lite ibland är nyttigt i alla relationer! :)