du är så välkommen så, Låter som en jobbig sitts du hamnat i men försök se möjligheterna nu i stället!

Välkommen hit även om det kunde varit under trevligare former.

I början kommer det mesta att vara kaos, men vart efter saker och ting faller på plats så kommer allt att börja funka igen. Det är mest planering det handlar om i mångt och mycket.

Men fråga på bara, vi är en sjö av kunskap här inne att bara ösa ur.

Glöm inte att det är tillåtet att vara förbanna och ilsken, men det får aldrig gå ut över barnen. Ta era strider när de inte är i närheten :o)

håller med ovanstående. det är skitjobbigt med separationer o j vet inte hur o varför men jag vet en sak: att i alla lägen hålla tyst med negativa kommentarer m.m. inför barnen eller ens när dom är i närheten,stora öron, det vinner du på i längden,jag lovar. är själv ensam med 4 barn o 3 katter. du har hamnat i gott sällskap

Tack för välkomnandet! Våra strider har vi haft, mest när barnen varit ute eller i skolan. Jag skulle inte kunna tala illa om deras pappa inför dem…alla har ju en fri vilja även om det är lite konstig ibland.

Det jobbiga är att min ekonomi inte riktigt håller för hyran o livet runtomkring, som ensamstående. Jag har visserligen lämnat in om bostadsbidrag, underhållsstöd. Men man vet ju inte hur mycket det blir i slutändan…

Välkommen hit! När chocken och sorgen så småningom börjat ge sig lite kommer du finna att det finns en fin och tolerant gemenskap bland singelföräldrar. Det är en mycket speciell livsstil och kan vara lite hårt ibland - men det finns många glädjeämnen och skratt på vägen!

Kom hit och ventilera när du vill och fråga, vi finns här allihop :)

Ja här sitter vi som sagt i samma båt hela högen :O) och vi vet alla hur mycket känslor som går i vågor. Men som LeTigre skriver, du kommer aldrig att bli påhoppad här det är något du kan vara säker på, här har alla rätt att ha sin åsikt även om inte alla delar den :o) men för den skull kallar vi inte varandra för superlativer :O)

Men många glada o goda skratt är det här inne också :o)

Sewena, hur går det för dig?

När en dörr stängs öppnas en annan… Ofta när man är med om jobbiga situationer i livet kan man i efterhand titta tillbaka och se/tänka - "oj, om inte det där hade hänt hade jag aldrig…"

 Man tenderar att fokusera på problem och det negativa när sånt händer men om man istället tänker på det positiva och alla möjligheter som öppnar sig så börjar solen titta fram igen. Men först ska man bryta ihop och sen ska man komma igen.

Hej, igen!

Mycket har hänt sedan jag sist skrev något här.
Han flyttade som jag tidigare nämnde på utsatt datum o allt kändes som frid o fröjd tills början av juli. Då kom han på "?" att singellivet för hans del inte var så roligt. Sms till tusen o telefonen ringde jämt…han hade ångrat sig o ville tillbaka!!

Med en järnvilja av stål lät jag mig inte påverkas av detta utan sade att han fick stå sitt kast, han valde att flytta o jag är inte något hotell där man kan checka ut o in när det passar.

För mig var den 17 juli början på helvetet då jag efter noga överväganden lämnade in skilsmässan o samtidigt ansökte om ensam vårdnad! Då rann droppen över för honom o sedan dess har han inte varit normal…svårt att förklara men de som känner till honom säger att han har mer än en skruv lös…
Pga tidigare situationer så har även socialen blivit inkopplad o nu väntar en utredning på alla, även mig som inte har något med detta att göra..
Vi har inte fått något svar från tingsrätten ang. skilsmässan eller vårdande eftersom han inte vill godkänna skilsmässan eller ge mig egen vårdnad.. Jag håller dock tummarna på att skilsmässan kommer igång.."vårdnaden" har jag ju iallafall eftersom barnen bara bor hos mig o är hos hans mamma på helgerna( han får inte ha dem eftersom han inte är pålitlig sedan tidigare). Han hälsar på dem när det passar honom.

Men trots detta, plus lite till som jag inte orkar skriva, så känner jag mig så fri o lättad och skäms lite grann när jag säger att: Jag har aldrig mått så här bra i hela mitt liv!!
Nu ska jag bara ha lite mer vänner att umgås med, o dessa börjar komma tillbaka men jag skulle vilja ha någon utanför stan så att jag har anledning att resa bort en helg eller något liknande… 

Någon som känner sig träffad o vill ha en halvt förvirrad men relativt normal tjej som kompis så får ni skicka pm..

Ha det gott så hörs vi… om ni inte smällter bort i allt regn.

Fy så trist att läsa att det blivit bråk :o/ Men jag håller tummarna för att alla i detta kommer ur det och sedan längre fram kan samarbeta för barnens skull.

Ja det är inte utan att man börjar titta på fötterna och undra när man får simhud mellan tårna….

Starkt av dig att inte falla till föga och ta honom till nåder igen. Du har följt din känsla och då blir det rätt. Hoppas nu att allt "strul" löser sig någorlunda smärtfritt.

Kram Katarina