Det var verkligen skrämmande att höra om detta.
Vet inte vad du kan göra åt detta? Men…
Man kan ju alltid anmäla föräldrarna, men…
Det lär ju inte tösen må bättre av direkt!

HOppas det löser sig!
Kommer jag på nåt så säger jag till… :)

Om det nu inte orkar laga mat…så kan det väll köpa hem micro mat då att barnen får mat i allafall…eller köpa maten färdigt utifrån….sedan borde de nog ta tag i nacken på sig själva och börja laga maten…de är ju dessutom två!!

Visst är detta skrämmande! Hur kan man strunta i att laga mat till barnen i veckorna? Det fattar inte jag! Även om min son äter maten i skolan vissa dagar så behöver de ju ändå ett mål riktig mat senare.
Men hästar kan de köpa till sina barn!
Jag fattar ingenting.

Håller med Dig, Mia !

Konstigt att de har råd med allt annat. Men MATEN !!

Som är så viktig…Jag gick alltid upp tidigt och gjorde riktig frukost innan de gick till skolan, sen självklart mat när de kom hem, och mellanmål m.m. Hade alltid någon kompis, som åt mat hos Oss. Men till slut blev det stopp. Mina åt aldrig hemma hos någon annan. Varför ska Jag alltid bjuda andra på mat ? Neeej..fy så orättvist.

Förstår inte föräldrar som skickar sina barn till andra för att äta ??!!

Men hemma hos Oss stod alltid dörren öppen och hade många barn hemma. Själv tyckte Jag så grymt synd Om en del. Vad gör man ? Jo, man bjuder dessa stackars barn på det mesta.

Kommer ihåg en flicka som var hos Oss för jämnan, klockan gick till 23.00 och ingen sökte henne !! Och skoldag nästa dag… Var tvungen att säga åt henne att gå hem. Du måste också sova !! Denna kväll gjorde Jag ett test, för att se Om föräldrarna undrade var hon var ? Men icke…det året var hon bara 8 år ! Kan säga att hon nästan bodde hos Oss.

Hennes föräldrar var sååå präktiga och fina sååå himla märkvärdiga ! Usch, när Jag tänker på det, mår Jag illa !

Herregud Nicka! Bryr sej en del inte om sina barn? Eller vad är det?
Jag har svårt att förstå hur man som förälder inte bryr sej. Jag ringer alltid min son om vart han är. Även att han snart är 17 år. Men det är mitt ansvar!
Här ska han vara hemma senast 22.00 på vardagar. Men oftast kommer han hem själv vid 21.00.
Här är det också mycket ungdomar ganska ofta. Hela förra helgen.
Men jag tycker det är kul  emellanåt. Men man måste också få bara vara själv nån gång, anser jag.

Men jag ska prata mer med flickan sen om hur hon har det hemma.
Hon sov över här en kväll i veckan nu. När hennes pappa inte var hemma. Hade han vart det så hade hon inte fått sova över i veckan. Och det är en regel jag håller på. Det räcker om helgerna. Det blir för mycket annars. Men mamman i denna familjen tycker ju det är bekvämt att deras barn sover borta då. Så hon kan vara själv.
Men de tänker inte på en annan.

Jösses man blir mörkrädd när man läser om dylika föräldrar!! Orkar inte….. *suck* Men då kan du ju be dem om bidrag så fixar du käket. Det spelar ju ingen roll om man lagar till 2 eller 3 personer, det går bara åt lite mer.

#5 Tycker också att Du ska prata med flickan..Hon kanske inte har det så bra hemma ? Hon finner tryggheten hemma hos Er.

Kommer ihåg när Jag själv var ca: 15-16 år..Träffade världens go'aste kille, som Jag hängde ihop med och hans föräldrar blev som mina. Började se efter hans lille-bror på dagarna och fick lite lön av De. Det blev Mitt andra hem. Varför ? Jo.. Min pappa var periodare drack lite då & då..Men mest på helgerna ! Jag hade mycket kontakt med Min älskade mamma, som gick bort alldeles för tidigt 50 år. Jag hade tufft i många år, allra helst när pappa slog mamma. Usch, vilka blåmärken hon hade..Fyy dåå..

Skriver detta för att livet kan se ut precis så här…

Utan att någon vet HUR man har det, där hemma !

Igår vid luchtid  fick Jag tfn.samtal från Min yngsta dotter, hon berättade följande..:Hennes syster, Min äldsta dotter (handikappad) hade ett helvete med hennes kille. Slutade att polis var dit på natten. Och killens syster fick åka mitt inatten för att hämta hem honom, hon fick köra 60 mil fram & tillbaka. Men nu är det lugnt..så länge ! Suck !

Från det ena till det andra..Vi har fint väder idag…så Jag ska ut på långpromenad med vovven..

KRAM från Mig..(man är förälder hela livet)

Hon sov här inatt med. Men hann inte prata så mycket med henne. Hon kom så sent.
Jag ska försöka få tillfälle i veckan.
Bara fråga hur hon har det hemma. Eller hur ska man börja för att hon inte ska ta illa upp? Nån som har råd?

#8

Hm? Det är inte det lättaste att ta upp, men ack så viktigt !

Har hon förtroende för Dig, Mia ? Känner hon sig hemma ?

När Jag hade jobbigt, så berättade Jag för Min extra-familj. De blev såklart förtvivlade, så De hjälpte Mig på alla sätt !

Kommer ihåg en gång. Jag var där och Mina trosor tog slut, för att Jag skulle slippa åka hem, så skjutsade De Mig till en affär, där Jag köpte och De var så snälla, De betalade ! Gulligt och Jag är Dem evigt tacksam.

Jag tror hon har förtroende för mej. Det verkar så för hon och jag brukar sitta och prata på söndagsförmiddagar. Då är vi ensamma.
Jag hade gärna köpt det ena och det andra till henne. Men som ensam förälder är inte ekonomin så stor om man säger så.
Jag brukar, ganska ofta till och med, bjuda henne på middag. Hon får frukost och godis om helgerna.
Jag kan tyvärr inte bistå henne med mer.
Det enda jag kan göra nu är att försöka hjälpa henne på nåt sätt.

Jag förstår absolut Din ekonomi, har ju själv varit ensamstående "nästan" hela livet. Så pengar är inte det viktigaste, det är DU

Ni står varandra nära, så ta chansen när Ni är ensam och det är lugnt runt Er. Har hon problem så öppnar hon sig säkert. Du kan ju hålla koll ett tag framöver, så Du känner Dig mer säker innan Du pratar med henne.

Tycker det är jäkligt att Du ska stå för kostnader, även Om Du klarar av det. Men det är inte rättvist.

Jag sa till mej själv när hon skaffade hästen. "Att detta kommer även att drabba mej". Jag vill INTE vara elak. Men jag har varken tid eller lust eller ork att alltid ställa upp på henne på hennes villkor.
Och visst. Det tog en vecka. Sedan kom hon hem till oss och frågade om jag kunde köra henne till hästen senare på kvällen.
En annan gång fick jag åka och handla bensin till hennes moppe på morgonen innan jobbet. Då hade hon nästan soppatorsk. Och hon hade inga pengar.
Hon vågar alltså inte fråga sina egna föräldrar om hjälp.

Men jag ska som du skriver Nicka, ta chansen när jag kan och prata med henne om hennes hemförållanden. Tror inte de är så särsklit bra. Handlar inte om alkohol. Men stränga regler, hårda ord m.m.

Näää..Fyyy då..inte ska Du ställa upp så mycket. Känns som Du blir utnyttjad för att Du är för snäll. Sätt genast STOPP för det.

Visst verkar det som hon har något problem hemma, men vad ??

Kan ju vara vad som helst……

Prata med henne vid ett bra tillfälle, bara bra för Din egen del också.

Tänkte på Din son…? Är hon tillsammans med honom för det känns bättre för henne, eller är det kärlek ? Eller vad ?

Förstår Dig till 100% inte konstigt att Du funderar.

KRAM på Dig

Jag tycker att du ska prata med henne….Du är ju bara sååå snäll som ställer upp måste jag säga. Jag kan inte fatta att hennes föräldrar inte tar hand om barnen. Jag skule ha krävt mat på bordet…men det är inte alltid så lätt att vara barn och göra det. Du kan ju alltid ringa till soc. och göra en anonym anmälan om du märker att det är helt åt skogen hemma hos henne….Föräldrarna verkar bara ha tid för sig själva. En tanke bara som slog mig…äter inte föräldrarna någon middag på kvällen själva och vad gör de om de nu blir hungriga??

Här hemma finns det alltid mat i kylen och i frysen även om det inte skulle finnas några kontanter. Det är ju det vigtigaste ut av allt facktist.

Bara en sak som jag upplevt om hur föräldrar kan vara.

Arbetade som väktare ronderande stockholm nätter. Citygruppen visste att jag hade nattlunch vid 3-tiden. De anropade alltid mig på helgerna att komma ner till plattan. Jag var den enda tjejen på företaget som arbetade natt och var cirka 40 år. Där fanns barn från 9 år och uppåt. Vid fråga vad de gjorde där, så svarade de.

Morsan och farsan har fest. Fick 500 spänn bara för att jag inte skulle vara hemma. Får inte komma hem förrän imorgon dag.

Så var det helg efter helg. Även storhelger. Gissa vilka som tog hand om dessa barn på plattan.

#15 Det är så sorgligt, så sorgligt stackars Barn/ungdomar !

Tur i oturen, att Du fanns där, men sorgligt att vara ensam kvinna

Förstår inte och kommer aldrig att göra det heller.. Att barn får vara ute HUR länge som helst ! Vad/Hur kommer det sig ? att föräldrar KAN, har MAGE att låta Dem vara ute, helt utan tillsyn. Ofattbart !

Usch det är ledsamt, att De skaffar barn och sen inte bryr sig Om Dem. Inte konstigt att det blir droger och allt som kommer till.

Här i Gävle under cityfest, som pågår under ca: 4 dagar.. Sådan fylla och ensamma små barn, är lämnade ensamma mitt i City. Medans föräldrar sitter i öltält m.m. Och barnen vandrar vind för våg.. Helt enkelt vansinne. Kan säga att det rör sig om 5-6 åringar ! En del av De som har virrat bort sig totalt i folkmassor.

Jag blir förstörd och gråtfärdig utav bara tanken.Synd Om många barn idag. Allt för stressigt samhälle också.

Status att skaffa barn. Helst en av varje. men sen kommer ju allt ansvar. Då pratar jag inte bara om unga föräldrar, utan även de som är mellan 35 - 45 år. Barn kräver ju omtanke, respekt, regler och normer. Mor och far ska inte kasta över dem på andra, utan ta sitt ansvar. Fri uppfostan - fri från uppfostran.

Min åsikt, och jag har sett mycket av det i mina dar. Är 54 så jag vet. Sen finns det de som verkligen är riktiga föräldrar och tar sitt ansvar. Heder åt dem

#15 Man kan väl inte bara köra ut barnen för att man ska ha fest!! Vad är detta? Tyvärr vet jag att det är alltför vanligt.
En kompis till Emils tjej blir ofta utkörd. Inte för att det är fest men för att hon sagt eller gjort något som mamman inte gillar. Kan vara en liten skitsak bara. Hon har frågat om hon får sova här eftersom hon inte har nån annanstans att ta vägen. Och klart man ställde upp.
Men hur kan en del föräldrar betee sej så mot sina barn?
Jag fattar inte!

#18 Finns föräldrar som inte är lämpliga att ha barn. Sett så mycket av detta. Även nu när jag är äldre. Vi har en flicka som brukar vara med en grannes barn. Hon är runt 10 år. Vardagar kan hon vägra gå hem och sitter kvar fast klockan är över 9 på kvällen. Hennes mamma släpper inte in henne. När grannen ringer mamman så säger hon att låt henne vara kvar, jag är ute på stan.

Hemst oansvarigt. Detta har hänt flera gånger. Sagt åt min granne att ringa sociala anonymt. Tycker så synd om denna flicka. ibland kommer hon in till mig. Fryser och är hungrig.

Vanligare än man tror i dagens upplysta samhälle

Kära någon…jag ruser när jag läser det här som ni skriver. Skulle alldrig kunna göra så mot mina barn. jag bara ruser….blir super orolig om Anton inte är hemma när han ska från skollbussen….och ingen snack är det här hemma att han ska vara ute och springa..utan går han ut gör han det i sällskap med mig…dels för sin funktionshinder och att jag måste vara säker på att han inte skadar sig om något skulle hända…och för att jag anser inte området vi på i lämplig för att springa ute hur som helst ensam då man är 9 år gammal. Komppissar får Anton gärna ha men då helst inomhus, eller utomhus när jag är med eller vid uppsikt ut av mig. Skulle alldrig ens drömma om att skicka ut mit barn bara för jag själv ska ha kul eller fest. Mina barn är allt för mig..både den lille och den store. Fattar inte hur vissa föräldrar kan bete sig så här.

Mina barn fick alltid komma hem efter skolan. Gick de ut, ville jag veta var. Sen hade de en tid att hålla. När de ville sova över hos någon kompis så ringde jag alltid till föräldrarna för att kolla om det gick bra.

Det var så många som sa att jag sover hos Kalle inatt. Kalle sa hemma att han skulle sova hos Johan.

Om vi föräldrar ifrågasätter och kollar, så är det nog säkrare, visst är vi stränga, men det är ju bara omtanken om våra barn.

Min äldste son som är 32 kom och sa att mamma, du var sträng, men rättvis när vi var små, jag tackar dig idag.

Det värmer i modershjärtat. Kanske jag ändå gjorde rätt.

Kramiz

#21 Tatsja..i ditt inlägg..Kan man tro, att Jag har skrivit det. Haha.

Min äldsta är också 32 men flicka, sen en son 28 och en dotter 25 år.

Har också fått Tack, för att De hade en tid att passa m.m.

Barn behöver, regler, normer och massvis med kärlek. Ändå kan de gå fel även om man gör rätt.

Kompistryck är nog det som är värst.