Vi har alltid haft delad vårdnad.
Emil bodde hos mej på heltid tills han var 6. Då fick jag ett jobb som krävde resor odyl i veckorna. Då fick Emil vara hos sin pappa i veckorna och helgerna hos mej.
Jobbet funkade inte för mej så jag slutade efter några år.
Så när Emil var 9 år så bytte vi till varannan vecka som fungerade jättebra både för Emil och oss.
När han var 13 så flyttade vi till detta huset. Då hade Emil varit hos mej på heltid. Så vi ändrade på varanann vecka och nu har Emil bott hos mej på heltid i snart 4 år.
Men vi har alltid haft delad vårdnad. Har inte varit nåt snack om annat.

Hur har ni det?

Jag har enskild vårdnad och har haft det hela tiden sedan vi skiljde oss. Detta av rent praktiska skäl. Malin har alltid varit hos sin pappa varannan helg och 2 veckor på semestern, men sedan tre år ungefär bestämmer hon själv hur mycket hon vill åka till pappa, kompisarna drar ju en del och de bor ju här. Denna hösten har det varit så mycket att det inte blivit så många besök hos pappa men de pratar på telefon åtminstone 1 gång i veckan.

Ja, nu när de är så pass stora så kan de välja själva hos vem av föräldern de vill vara hos. För min son är det ett självklart val att bo hos mej och vara hos sin pappa vissa dagar bara. Har frågat honom ett antal gånger om detta.

Eftersom jag skilde mig när barnen var myndiga, så blev det ingen diskussion.

Jag har på den store ensam vårdnad och han har just nu igen som helst kontakt med sin pappa. Den lille har vi delad vårdnad på.

Vi har gemensam vårdnad. Där har ingenting förändrats. Jag ringer och informerar och rådfrågar när det kommer till barnen i alla frågor. jag anser det en självklarhet att han skall få förbli så involverad som det bara går ändå.

#6 Självklart ska man ändå ha kontakt med pappan/mamma även om barnen bor hos den ena bara. Finns ju saker de måste ha reda på.
Tyvärr har inte vi gjort så i många av fallen då sonens pappa varit dirket elak både mot sonen och mej. Jag har fått höra en del elaka kommentarer från sonen som hans pappa och hans fru sagt.
Däremot har jag inte sagt nåt elakt om pappan så att sonen hört det.

Nu börjar situationen ändras och vi har mer kontakt idag.

#7 Ja.. *s* hade min f.d varit elak skall man ju inte tro att jag hade bemödat mig. Jag gör det ju för att vi har en god relation, arbetar för bägges individuella väl.. Samt för att jag kan förstå hur det känns att inet ha barnen med sig. Hade vår relation inte varit så välutvecklad som den är hade jag ju heller inte ansträngt mig för att håll ahonom informerad.

Sedan har han ju alltid varit mitt bollplank, att börja göra det via telefonen har inte varit en svår omställning. ;) Det känns tryggt och bra att inte behöva ta alla frågor själv.. även de enkla. Sedan vet jag mycket väl att jag har sista ordet.. eftersom jag är här och ser in real life vilka beslut som lämpar sig bäst. Det är också skönt att kunna göra så.. Inte behöva lufta och invänta ett godkännande.

Hmm.. där är jag och min f.d väldigt stränga.. ingen partner har en suck att tränga sig på och komma med invändningar. När man landar in  i det här familjen så är det anpassning som gäller, från alla håll. Men landar man in här.. så får man ta läget som det står. Läget är sådant att jag, hans exfru och han är alla goda vänner och vi kan alla gott fira högtider ihop. Vi kan lätt semestra tillsammans.. supa ihop osv.. Vi är vänner.
Så svartsjuka kommer inte in, för då åker man ut.

Jag vet att det inte är lätt att verkställa, vi har ju alltid varit enkla och raka på det här sättet så det är lätt för oss. Föredrar att sätta logiken framför det emotionella osv..
Jag gläds åt att det börjar vända. :D

Jag har aldrig varit osams med min dotters pappa och han ställer upp för henne, men trots detta så valde vi att jag skulle ha enskild vårdnad endast för bekvämlighetens skull. Han vet att jag aldrig skulle ha nekat honom att träffa henne mellan sina helger så att säga, de får ha hur mycket kontakt de vill för mig :o) det är hennes pappa.

#9 Precis.. bra påpekande. :) Enskild vårdnad är inte alltid ur osämja.. Att barnet bor med pappan är inte heller automatiskt att mamman är olämplig.
Klassiska fördommar..

Att jag har barnen på heltid beror på att jag bor kvar i hemmet.. När jag sedan flyttar så får man ju granska saken igen. Hade jag varit den som lämnade hemmet så hade han haft dom på heltid i det hemmet…

Det vitkigaste är ju att alltid utgå från barnens väl, inte ens egna.

Ja precis, det är barnen man ska utgå från, inte sig själv.

En av anledningarna till att jag har enskild vårdnad är att min f.d. make tyckte det skulle bli tramsigt att han ska skriva på saker som han inte har en susning om samtidigt som han ju visste att jag aldrig skulle göra något som skulle vara av "ondo" för dottern vår plus det faktum att vi bor ca 2,5-3 mil från varandra.

#11 *skrattar* Det kan man ju gå.. Barnens pappa bor ca 40mil ifrån oss. Tar en dag att resa ungefär.

Hmm.. det är fint med sådan tillit och relation. Känns lite som att alla inblandade klarade att komma ihåg en viktig sak. Vi är föräldrarna…

Jösses 40 mil!!!! Då kan ju inte barnen kvista över dit på en kväll bara….

Ja fördelen vi hade var att vi insåg att vi inte passade för att vara gifta med varandra, men att det inte fick gå ut över dottern vilket det inte gjort, idag är hon ju 15 år och hon var 1 år o 8 månader när vi separerade.

hej jag ensam vårnad   min son pappa dog här i sommar

men jag har bott själv med min son  sen  han nyfödd   dom hade inte så mycke kontakt med varandra min son är 15 år  nu

#13 Nope.. helt rätt, det kan dom inte. Jag har dom ungefär 2 månader i stöten, så kommer pappan hit ungefär 1v. Sedan åker dom med honom till honom för ungefär 2v.. Varpå jag sedan reser dit för ungefär 1v. Det är så basplanen ser ut, så varieras det efter behov. Men grund-tanken är så.

Just avståndet här gör väl att det än än viktigare att hålla en vardaglig kontakt med alla medel. Telefon.. cam.. De får ringa och prata med sin pappa precis när de vill.
Sedan hur saker växer och utveklas är lite svårt att spika idag.

Det är jätteskoj om man kan umgås även om man skaffat nya partners. Framför allt är det kul för barnen att ens föräldrar är sams även efter en skilsmässa.
Om nu detta inte fungerar så är det ju viktigt att inte prata skit om den andra föräldern inför barnen.
Barn är ju alltid lojala mot sina föräldrar hur läget än är. Och man behöver absolut inte göra det värre för barnen, än det är efter en skilsmässa.