Jag är inte bonusförälder idag, men har varit 1997-2002. Det var absolut inga som helst problem. Jag kom jättebra överens med barnen, o barnen med mig. Det var som om det var mina egna barn. Jag har aldrig gjort skillnad på mina o dina barn, heller. Dom som gör det kan jag inte för mitt liv förstå. Det är bara omoget!

Jag kom även jättebra överens med barnens mamma, o jag o barnens mamma är än idag goda vänner!

Min f.d. man lämnade barnens mamma för mig, o berättade som det var för barnens mamma, att han hade träffat nån annan…

"Är det Phernilla?", frågade hon.
"Ja, det är Phernilla!", svarade han.

Då säger hon:
"Jag är glad att det är Phernilla! Hon har så fin kontakt med barnen!"

Det tycker jag var otroligt starkt o fint av henne!
Vid det tillfället väntade dom barn o hon var höggravid.
Så det var ingen lätt sits, framförallt inte för henne…

Men dom var båda på det klara med att känslorna varit döda ett bra tag för varann… Så det var liksom rätt beslut, trots allt…