Singelföräldrar iFokus

Singelföräldrar

Etikett01-föräldraskap
Läst 476 ggr
[mia-38]
0

Ärlighet gentemot barnen?

Hur är det nu? Är du/ni ärliga mot era barn? Talar ni om precis allt?

Jag träffade en kille en gång i tiden. Säkert en 6 år sedan. Han hade bara sin son varannan helg. Han jobbade inom vården som personlig assistent. Han ville vi skulle ses ett par gånger. Och visst, helt ok enligt mej med.
När jag var där så fick jag reda på att han hade ljugit för sin son och sagt att han skulle jobba.Så att han fick vara hos sin mamma. Fast han egentligen träffade mej.
Detta var inte schysst mot sonen, tyckte jag. Men jag trodde bara det var en engångsföreteelse.
Men detta fortsatte. Jag sa till honom att så kan man väl inte göra. Ljuga så för sin son.

Tycker ni det var OK av honom?

Asa-N
0
#1

Nej det var inte ok, barnen är en mycket stor del av ens liv så de måste vara delaktiga.

Tuvalu
0
#2

Har man barnen varannan helg så tycker jag inte att det är okay att dejta istället för att umgås med sitt barn.

Mina barn fick ju stanna hos sin pappa en dag extra för två veckor sedan då jag fick en "vän" på besök. Att han kom en måndag berodde på att han hade vägarna förbi genom sitt jobb. Då sa jag till mina barn att jag skulle få vänner på besök och att dem skulle stanna hos sin pappa en dag extra för det.

För mig fanns det liksom ingen anledning att tala om för dem att det var en vän som jag tyckte mycket om, kanske inte alls hade känts samma när vi träffades irl. Men nu gjorde det…

Och jag har lovat mina barn att den dagen jag blir kär i någon så ska jag berätta det för dem. Och det löftet har jag hållt, nu vet dem att deras mamma är kär i Marcus….

Men ärlig i alla lägen är vad jag föredrar eftersom jag vill ha detsamma från mina barn och även andra människor runt mig.

MammaMonica
0
#3

Va är vi för ena förebilder Om vi LJUGER..???!!!!

Å barn gör som vi gör å inte som vi säger.

*ärlighet varar längst*

Sedan ser jag att det är skilnad på att LJUGA eller säga en *vit liten lögn* vilket många säkert har nu till jul, bättre kallad *hemlis* kanske.

Här hemma har jag lagt en stor vikt på att man INTE LJUGER, för det är ju så att sanningen kommer fram till slut, å i omed det tappar man tilliten på den som ljugit, å hur än tokigt det är, det man måste LJUGA om finns där alltid en lösning. Å man mår bra inuti då man inte LJUGER, för någonstans ringer de en klocka att det faktis ÄR FEL ATT LJUGA.