Jag tycker det är ganska bra faktiskt att låta dem ha varsin egen dag med pappa när det är tex lov.. Även om hon är ledsen nu när hon inte fick följa med så kommer hon känna sig mer speciell själv när det är hennes tur. Jag tror barnen behöver tid ensamma med bägge sina föräldrar och göra något som är bara "deras"…  På så sätt får de sig egen identitet styrkt på ett annat sätt än om de alltid är tillsammans.

Vanliga helger ser jag dock ingen mening med att separera dem…

Jag har själv gjort så att jag haft en dag i månaden sedan de var riktigt små med varje barn enskilt för att de ska få känna sig speciella…

Åh, hade jag bara möjlighet till att dela på dem lite oftare , det blir väldigt sällan så skulle jag vara gladare. Tänk att få ha mamma (eller pappa) själv en hel dag utan att dela med sitt/sina syskon. Jag tror att barnen behöver det. Att få den där odelade uppmärksamheten av en förälder (eller annan vuxen) en hel dag. Man behöver inte göra något speciellt, det räcker gott att prata lite, rita tillsammans, låta barnen vara med och bestämma och fixa maten.

Det kanske var för tidigt att dela på dem….men annars så kan det ju vara roligt att ha mamma/pappa ensam en hell dag. Men just nu kan det vara så känsligt för dem…så att det är en tryghet för just dem att ha med sig sitt syskon.

Jag hade inte tillåtit att han ska dela på dem, det mår barnen säkert inte bra utav nu när allt fortfarande är så nytt. Eller, det tror jag inte i alla fall. Längre fram går det kanske lättare när barnen är mer vana vid det liv ni nu har på vardera håll.

Kram

Imorse var det Alicias tur att åka med pappa och han var sen. Alltså ni skulle ha sett henne, hon trodde inte att han skulle komma och jag blev orolig att han glömt. Åh så glad hon blev när han slutligen dök upp, men jag håller med Mads om att det är för tidigt att dela på dem ännu.

De sov hos pappa för första gången i lördags och Alicia kom hem väldigt dämpad och sa att hon inte ville sova där. Sedan dess har hon vaknat varje natt och kommit in till mig i min säng. Jag hoppas nu att det blir bättre med tiden, för det är inte meningen att barnen ska må dåligt när de träffar pappa, jag tror dock bara att det är omställningen(hoppas det i alla fall).

Självklart blir det en omställning för barnen med en skilsmässa men de har en förmåga att anpassa sig relativt snabbt…

Jag tror inte det är för tidigt att dela på dem… Alla barn som har olika föräldrar klarar att syskonen åker ensamt till "sin" pappa så jag ser inte varför inte helsyskon skulle klara det?

Min äldsta son tex som aldrig haft kontakt med sin pappa var ledsen första gången lillebror åkte till sin pappa men då gällde det för mig att hitta på något kul med honom istället och sen var det aldrig mer några problem…

# 6 Det är kanske en viss skillnad att vara helsyskon med väldigt nyseparerade föräldrar ? Eller ? Och varför skulle det vara så mycket lättare för just alla andra barn som inte är helsyskon ?

Vi bör vara lyhörda för hur barnen mår och jag tror att känner de sorg inmbords hjälper det inte riktigt bara att hitta på något kul den dagen för att de ska "glömma". Tillhandahålla trygghet, vara lyhörd för barnens behov och älska dem. Barnen här verkar ju INTE ha mått bra eftersom de båda varit ledsna av olika anledningar över att inte få vara med sin pappa tillsammans och det tycker jag personligen indikerar på att det är för tidigt att dela på dem.

Överlever dem om man fortsätter dela på dem ? Ja, det tror jag absolut men då har man ingen aning om vilken skada man kan orsaka.

Min äldsta dotter hade stort behov av att få ensamtid med sin pappa medans de små mindre hellre ville vara tillsammans. Nu är de på väg att bli stora och situationen är en helt annorlunda men ändå! Barn är olika och har olika behov!

Tänker på dig, Bettan!

#8 Jo,klart ska man se till just sina barns behov då alla är olika.

#7 jag skrev inte att det var lättare för halvsyskon utan frågade varför de klarade det för om inte helsyskon skulle klara det…

i exemplet med mina söner så kallade min äldsta son den yngres pappa för pappa, men när vi bröt upp så ville han bara träffa sin biologiske son… så om jag ser det ur den vinkeln borde det vara lättare för helsyskon isf som får varsin dag i stället för att bara den ena får åka varje gång…

Du skriver: Barnen här verkar ju INTE ha mått bra eftersom de båda varit ledsna av olika anledningar över att inte få vara med sin pappa tillsammans och det tycker jag personligen indikerar på att det är för tidigt att dela på dem.

Självklart är de ledsna första gången de åker separat… det hade de varit även om de väntat 5 år innan det hände också… Det blir alltid en omställning när det händer något nytt.

I de situationerna är det upp till oss vuxna att förklara för barnen att sånt händer, nästa gång är det den andras tur osv…

Ju mindre barnen är ju bättre klarar de omställningar enligt min erfarenhet…

# 10 Håller med dig om att ju mindre barnen är desto lättare kan det nog vara. Och inget är ju omöjligt att få att fungera om man som föräldrar arbetar tillsammans för att barnen ska ha det bra med de förändringar som krävs.

Jag märker ju på lillfisen min på 14 månader att han växer ju upp med tanken att det här är så det ska vara. Pappa kommer 3 gånger i veckan och hämtar honom och sen kommer han ju hem igen på eftermiddagen.

Sorry om jag röt till….jag är inte på topp idag…

Kram

Min son har ett barn. Lilla Josefin blir 3 år. Han har nu sedan julen blivit helgpappa. Det går bra fredag och lördag. Sen söndagen så packar hon sin väska och ställer sig i dörren och vinkar, hejdå pappa. Det börjar redan vid 10-tiden på morgonen. Då vill hon hem till mamma. Han bor ju bara i en 1:a och jag tror hon känner sig lite instängd där.

Men jag hoppas att det går bättre med tiden. Separationen är ju färsk.

Det fungerade jättebra när Alicia var med pappa själv och hon var glad när hon kom hem. Det jobbiga för henne blev ju att hon kände sig åsidosatt när hon ej fick följa med i tisdags och dessutom sa hon trots att hon var glad igår att hon hade velat att Jennifer varit med henne också.

Denna helg ska de vara hos mig hela helgen och det är så skönt, helgerna har blivit så avhuggna och hattiga när A haft dem några timmar en dag varje helg, man hinner ingenting.

#13 du ser:) barn klarar mer än vad vi tror *ler*

Tror det är viktigt att barnen får ensamdag med föräldrarna. Även om de känner sig åsidosatta ibörjan, så prata med dem och förklara att de kan göra något som den andra inte vill. Barn behöver känna sig speciella ibland. Sen gäller det att förklara så de förstår.