Livskvalitet för sonen och mej är att vi har tak över huvudet, vi har mat på bordet, hela och rena kläder. Att jag har ett jobb där sonen kan praktisera till skolstarten.
Livskvalitet är att få ge kärlek till varandra och ha tillit och tålamod.

Finns en massa annat som jag skulle kunna dra upp….

Att få känna att man har tid och ork att göra något tillsammans. Vi har ett stort intresse och det är våra hundar. Att få packa fikakorg och ta med hundarna och ungarna ut i skogen och bara njuta, det är livskvalité.

Eller att bara kunna och sitta och prata med barnen om allt möjligt.

Ja att kunna njuta av dagen. Att ta tillvara på det man har.

Det är så viktigt att leva här och nu! Ingen av oss har något löfte om en morgondag! Så ta tillvaro på de där små guldkornen och bara NJUT!

Efter att ha mist två kompisar i stroke nyligen så tar jag dagen inte för given. Jag tar ingen för given. Livet varar inte för evigt. Så ta hand om nära och kära. DÅ får man livskvalitet.

I sommar vill jag få ta hand om er!!!!!

Det är nog just detta att man har det nödvändigaste. Mat på bordet, tak över huvudet, kläder på kroppen och sist men inte minst att man är frisk.

Sedan kan man ju hitta på saker som inte behöver kosta så mycket…så är det ju man får leva/måste leva när man är ensamstående.

Jag som bara har barnen varannan vecka tycker t.ex att det är jätte härligt och viktigt att äta middag tillsammans.

Att vi har en stund tillsammans varje kväll. Sen är det så klart livskvalité att man kan ha en bra tillvaro med mat på bordet och tak över huvudet. Är också väldigt glad för min gamla skruttbil som gör att vi kan ta oss iväg ibland.

Skulle dock önska att jag kunde ge dem mer upplevelser… Åka iväg på äventyr men med min ekonomi så funkar det inte så bra. Men vi har bestämt oss för att åka utomlands i vinter. Får tillbaka pengar på skatten så dem kommer att gå till en resa. Jag vill verkligen ge dem den upplevelsen en gång.

För mig är Livskvalitét att vi har allt vi behöver så som mat, bostad, kläder, djuren (som för oss är jätteviktiga för att må bra och trivas), vänner:) Även om vi inte har så mycket av någotdera så klarar vi oss iaf, vilket är det viktigaste;)

Det är att kunna finnas där för mina anhöriga och även gårdens barn. Att bara finnas till, helt enkelt.