Vad säger Anton om det själv? Ville han att hon skulle följa med? Annars anser jag att Antons pappa ska diskutera detta med dig innan hon följer med till sonens aktiviteter.

Jag vet inte om man kan säga någon tidsram för sådant då jag tycker att ni, du & sonens pappa skulle pratat om det innan. Eller rättare sagt, HAN skulle meddelat dig att han ville ta nya kärleken med till sonens skola. Har man en öppen kommunikation kring sånt så tror jag det blir mindre jobbigt, men att få höra saker som hänt lite bakom ryggen hade jag också tyckt varit jobbigt.

Kan du inte prata med Antons pappa om det hela ?

Kram

Pappan kunde iallafall sagt nåt till dej om det. Hoppas att det var OK för Anton.

Jag vet inte vad jag ska svara. Allt är ju relativt men det beror väl på hur kontakten mellan Anton och pappa är och hur kontakten mellan Anton och pappas flickvän är. Hur länge förhållandet pågått anser jag inte är relevant.

Kan berätta att jag fick följa med mitt exs barn i skolan. Jag bodde ihop med barnens pappa. Pappan tyckte det var lite pinsamt med kontaktdag och barnen ville att någon kom. Barnens mamma låg för tillfället på sjukhus och kunde då inte komma. Jag, en kaxig tjej på 23 år tyckte att barnen skulle ha någon som kom, eftersom de uttryckligen ville att någon kom eftersom "alla" andras föräldrar skulle komma. Barnen frågade om inte jag kunde komma och efter en snabb diskussion med barnens pappa så lovade jag att komma. Mamman vill jag minnas att vi inte rådfrågade, å andra sidan var inte kontakten med henne den bästa fast jag och barnens  pappa försökte hålla god ton och inte bry sig om hennes alla fixidéer.

Nu, bara för ett par år sen träffade jag mamman och vi pratade om min tid som plastmamma åt hennes barn. Idag är hon tacksam över att jag fanns eftersom jag faktiskt såg hennes barn och behandlade dem som barn utifrån deras ålder. Hela den tiden var i övrigt en väldigt turbulent tid för oss alla inblandade. Efter knappt 2 år så gjorde jag slut med barnens pappa och har efter det inte haft någon kontakt med barnen (som jag bitvis saknat).

Tycker att trots allt, så är Antons välmående viktigast i detta hela. Accepterade han att hon kom så är det helt Ok anser jag.

Vigtigt att vuxna pratar igenom det hela innan man gör sådant här. Tycker att Antons pappa borde ha ringt upp dig och pratat om det först innan så att ni skulle vara överens om det innan han tog med den nye till skolan….och sedan är det ju även mycket vigtigt att Anton tycker med att det är ok.

Jag tycker att så länge det är OK för barnen så är det bara bra ju fler vuxna det finns omkring dem som bryr sig om dem och deras liv!

Tack för era ärliga och kloka svar! När jag nu läser så kan jag nog tycka att jag överreagerade… Blev nog för många känslor på en och samma gång…

För någon vecka sedan fick jag höra på omvägar att exet och hans tjej varit på möte i skolan. Vad då för möte och varför fick jag ingen information? Så jag ringde upp exet och han sa då att Anton hade gått ifrån skolan och att de var ute och letade efter honom. Men när de kom ner till skolan så hade Anton redan gått in i klassrummet och då bad läraren att de skulle följa med in och prata om det som hade hänt.

Så sa exet: Hade det varit ett bokat möte så hade hon så klart inte fått följa med.

Så förra veckan fick jag höra igen på omvägar att de hade varit och hälsat på Anton i skolan. Anton själv sa inget om det… Men när jag fick veta så sa jag till honom: "Vad roligt att pappa o S var och hälsade på dig i skolan igår"

Näe, sa Anton det var det inte! De andra barnen skrattade när dem kom in och jag ville bara gråta där jag satt vid min bänk…

Så jag sa till Anton att dem även skulle komma och hälsa på dagen efter. Så när exet ringde Anton på kvällen så sa Anton att han inte ville att dem skulle komma. Så exet mutade honom med pengar…

Anton vill inte att någon ska hälsa på honom i skolan. Han hade tyckt att det var lika jobbigt om även jag kom.

Visst är det viktigt för mig att exets nya tjej är mån om mina barn. Men hon har två egna också…

Tack alla! Ha en fin dag i solen!

#8 Du skriver själv att du överreagerat, det får stå för dig, jag lägger ingen värdering i det. Men det är lätt att överreagera i en infekterad vårdnadsaspekt så jag klandrar dig absolut inte, det får du inte tro.

Sen anser jag att om pojken avvikit från skolan och att det ska upp till diskussion så ska du ha rätt till att bli informerad.

I en viss ålder blir det pinsamt med föräldrar i skolan, så är det bara. Sån var jag också,  jag hade en period då jag skämdes för mina föräldrar just för att man förväntas göra det. Än har mina barn inte kommit dithän men det är bara en tidsfråga med stora flickan tror jag, då hennes kompisar är där redan.

Min son ville heller aldrig ha besök av oss i skolan. Varken under mellanstadiet eller högstadiet.

Säger här som Gullan med att avvek Anton från skolan skulle du fått reda på detta med. Inte bara den ena föräldern.

Tycker inte du överreagerade. Det blir ju lätt så här om relationen mellan föräldrarna inte fungerar som den ska.

Kram till dej Sanna.

Egentligen så grundar jag mina åsikter på många saker… Jag tror inte på deras relation p.g.a saker exet själv har sagt till mig. Och därför så har jag så svårt för att förstå varför han låter henne ta så stor plats när han ändå inte är bekväm i relationen, enligt honom själv men det kan ju ha ändrats…

Jag vet också att hon sagt till sitt ex att hon skulle ge relationen 3 månader till och sen skita i den för att hans barn är så jobbiga…

För mig känns det så falskt…

Ja…det låter ju inte som något seriöst precis när hon har sagt så. Sedan skylla på att era barn är så jobbiga…då behöver hon inte verkligen inte lägga sig i när saker händer när det gäller era barn…utan hålla sig utanför. Fattar inte ens att man går in i relation och stannar där om man nu inte har planer att hålla ihop…bättre bryta upp i tid då..och inte bara låta tiden gå och låta den andra tro att man har det såå himla bra. Nej tycker inte det är ärligt. Sedan när det är barn med i bilden blir det ju extra känsligt med för barnen. ´De var ihop och nu ska de bryta upp helt plötsligt….nja…tycker att man ska vara försigtig helt enkelt.

Tyvärr kanske hon har inställningen som många har, mina barn andras ungj*vlar. Då menar hon dina.

Sen heter det också, mina barn, dina barn och vårt barn. Där görs det skillnad också

Ja usch Tuvalu.
Då förstår jag dej bättre. När hon säger så är det ju inget seriöst förhållande från hennes sida. Vad skulle hon med till skolan om då?

Då skulle jag med blivit irriterad och tyckt att hon lägger sej i för mycket om hon ändå inte ska stanna kvar i förhållandet. Och när hon tycker dina/era barn är jobbiga.

Kram på dej.