Släppa in ny partner?
Hur länge väntar ni med att släppa in en ny partner i erat liv?
Jag menar innan det blir riktigt seriöst så att ni visar upp de inför barnen?
Jag har träffat en helskön karl. Fick till och med träffa hans dotter redan då. Kändes lite konstigt då man inte vet från början om det är allvar eller inte.
Men. Vi ska ses igen. Vi gillar varandra.
Hur skulle ni göra? Hur länge väntar ni med att visa upp den andra inför era barn?
Mysigt att du träffat nån Mia.
Jag tycker lite det beror på hur gamla barnen är. Min son är bara 1 år och det kommer att ta lång tid om jag träffar någon innan denna man ska träffa sonen. Så känns det nu i alla fall.
Amor Vincit Omnia

Jag skulle nog vänta ordentligt länge innan jag presenterade en ny partner för barnen, jag skulle nog vilja känna efter ordentligt så att allt stämmer mellan oss så att inte barnen behöver fästa sig vid flera olika personer som sedan kanske försvinner lika snabbt. Jag vet att jag är cynisk, men jag har ju ännu inte accepterat att jag är ensam.
Just med tanke på den inställningen kommer jag nog att få problem när tiden kommer att jag ev vill träffa någon ny, jag har ju vårdnaden om barnen, alltså har jag dem hela tiden, svårt att dejta då.
Roligt att du träffat någon som du tycker om Mia, det är du väl värd!
Tack bägge två..
Jag hoppas detta kan växa nu. Men han är en kille som är ärlig och reko. Inte dessa ljugosar som jag träffat innan.
Jag är oxå försiktig med att dra in någon innan jag vet om det är seriöst. Även om min son är så pass stor nu så att han kan klara det så är jag det ändå. Jag drar inte hem en karl till mitt hem i första taget.
Det är ju alltid svårt det där. När ska man känna sig trygg och när är den rätta tiden liksom. Finns ju inga garantier och en person kan ju bärja visa dåliga sidor precis när som helst och ska man då aldrig släppa in nån ? Följ ditt hjärta, känn av ditt förnuft och lita till magkänslan så ska det nog bli bra. Och njut
.
Kram
Amor Vincit Omnia
Det brukar ofta komma av sig själv, men känn dig säker själv först Mia.
Väl mött, Tatsja
Du tittar väl in på Fotboll iFokus?
Vi ska ses ikväll igen. Han jobbar till två. Så jag kör härifrån vid två. Är sedan där efter tre. Han och jag själva…utan barn…
Han verkar ha känslor för mej med. Men man ska ju aldrig vara för säker. De sa ju de andra med..men sen visade sej att de bara lurats.
Men hoppas på detta nu. Magkänslan känns iallafall bra och inga varningsklockor har ring…än. Men det brukar det ju göra ganska snabbt annars.
Känner du dig säker så är det b
ara att tuta och köra
Väl mött, Tatsja
Du tittar väl in på Fotboll iFokus?
Är glad för er som har lyckats träffa en god partner…
Själv så är jag rädd för relationer har blivit bränd förut.
Nu när man har barn så har man blivit lite mer på sin vakt när
det gäller karlar. Kanske det är fel av mig, men jag är nog på min
vakt och vill väldigt gärna se vem han är och hur han är innan jag
nog kommer blanda in min son…. Är även rädd för att om man träffar en man att han kanske tycker att det är jobbigt eller inte kan
ta till sig min son. Det är nog min största rädsla.
Men man saknar självklart en själsfrände som man kan få hålla
handen och känna det härliga pirret i magen…. Ja, det är så svårt
med kärlek tycker jag…….
Ja denna karl som jag träffade innan som tråden handlar om, han var inte ärlig. Han skyllde på ekonomiska bekymmer fast han egentligen höll på med sitt ex….som dessutom gick på mej och kallade mej för psykiskr instabil. Hmmm
Så visst passar man sej.
jag har alltid väntat tills jag vetat att det varit mer än bara en kort flirt… sen har jag förberett barnen på att jag träffat någon så de vet om det innan någon kommer hem..
/Ingalill
*Personlig ägodel till 2 söner, 1 katt och 1 hund*
Medarbetare på Singelföräldrar och mobiltelefoner
Tror det går naturligt. Barnen vill kanske se vem mamma/pappa träffar.
Väl mött, Tatsja
Du tittar väl in på Fotboll iFokus?
Vet inte om man ska fortsätta här, var ett tag sedan ämet var uppe. Har träffat en tjej som har barn i min sons ålder, vi har iofs bara träffats en gång, men ska ses igen på tisdag.
Vi hade båda våra barn med då vi träffades, vet inte om det är "rätt" eller "fel". Men barnen hade det jätteroligt och lekte med varandra.
Nu var det iofs bara fika och lek då vi träffades, så för barnen var det ungefär som att man träffade en kompis med barn.
Men det är svårt, som någon skrev här så vill man ju inte att barnen ska fästa sig vid någon som sen bara försvinner.