jag skulle börja som särbo av respekt för mina barn, jag har erfarenhet av en man som ville flytta ihop men när vi gjorde det så ignorerade han mina barn och pratade knappt med dem. När jag inte hade barnen så skulle allt va så gulligt men när de kom så var jag helt ensam och hade mest en känsla av att de störde honom.

Så särbo tills jag verkligen skulle veta att allt var helt 100 och det skulle ta ett bra tag!

Jag skulle nog ochså börja som särbo för att se hur det hela fungerar. Sedan skulle jag kunna tänka mig sambo/gifta mig. Känner som så att gifta mig vill jag, men kommer bara göra det en gång i livet. Håller det inte så får det vara sedan. Då har jag testat hur det är att vara gift.

Jag vill börja som särbo.
Och kanske efter nåt som sambo när man märker att det är allvar och man vet vart sina egna känslor står.

Har testat alla tre varianterna! Ska jag hitta på en fjärde så får det väl då bli gift men särbo! Och varför inte…………..funkar det ekonomiskt så är det kanske en variant så bra som någon!

Jag skulle börja som särbo, funkar det bra skulle jag gå vidare till sambo, och funkade det bra så skulle jag inte säja nej till ett frieri;)

Jag håller fullständigt med kloka Ingann! ;)

#4 Ja det är kankse en mera ovanlig variant…men vem vet kankse en mycket bra sådan……

Pia:
Man ska aldrig säga aldrig. Jag har varit gift en gång, det sprack ju som synes, men vi var gifta i 6 år, trots allt o jag skulle aldrig i livet vilja göra det ogjort… Men jag vill faktiskt gifta mig igen! Den dagen då jag träffat den rätte!!!! På riktigt!!! ;)

Men den gången ska det inte vara ett borgerligt bröllop, som det jag o min f.d. man hade, utan ett riktigt sagobröllop… ;)

Phernilla: Ja ska man gifta sig så får det ju vara fint….Man ska ju minnas det hela

Särbo, sen provbo några år. Giftermål kommer sist

#10 Roligt att se dig Tatsja….Var ett tag sedan.

TATSJA!!!!
Vad kul o se dig!
Var har du hållit hus?
*saknat*

Gifta mej igen det vete tusan om jag vill.
Iallafall inget kyrkligt bröllop.

Men man ska ju aldrig säga aldrig…en dag kanske den riktiga drömprinsen står där. Än så länge har det bara varit falska drömprinsar….

Mia tror de riktiga drömprinsarna är där ute, gäller bara för oss att hitta dem…Vi får leta……

Hej

Vad roligt att man varit saknad. Jag har legat sjuk igen. Fick lunginflammation 3 gånger och orkade i princip bara uppdatera min egen sajt. Sen skriva lite här och där, men orken och lusten har inte funnits. Det är mycket runt mig också.

Hoppas jag får vara så frisk nu att jag orkar hålla på och skriva.

Fast nu puttar Tatsja på mig och vill gå ut. Bara att lyda lilla vovven.

Ajdå Tatsja. Du har haft mycket. Ja lunginflamation är inget att leka med. Hade det själv när jag var gravid med stora sonen i åttonde månaden. Sen har jag haft det en eller två gånger efter med.

Ja hoppas du får vara frisk nu!! Och att krafterna kommer tillbaka.

Jag med.

Kram till dig Tatsja!!!

Kram till dej Tatsja. Lunginflammation är inte att leka med.

Skönt att du nu är bättre.

Kramar från mej

Tatsja: Vad skönt att du är bättre igen:) Välkommen tillbaka!

Kramar om…

Sänder massa tackkramar till er alla. Tänk att jag var så saknad.

Min Tatsja tackar också. Hon kastar bollar till er så ni kan leka med busfröt.

Så klart du ÄR saknad Tasja när du inte har varit här!!

Tja, skulle väl börja med särbo och se om det funkade. När man har barn och så är det mycket som ska funka och man vill väl inte riskera att det inte skulle funka så det får nog bli särbo.
Sambo långt senare och defininitivt inget giftemål förräns lillan fyllt 18.
(Jag får inte gifta mig utan mina barns överförmyndares samtycke och jag tänker inte ens försätta mig i den situationen att jag som vuxen och myndig ska fråga om lov till att gifta mig.)

Blir så glad att jag fäller en tår. Ska försöka vara lite aktiv nu när jag känner mig bättre.

Trodde inte någon skulle sakna mig, så jag lovar det värmer ett stackars hjärta.

Massa kramar till er alla goa söta vänner