Ja det tror jag  När jag blir förälskad så känner jag mig som en fjortis och det är en underbar känsla

Om man väl släpper fram sina känslor så blir man nog det. När jag träffar någon så tänker jag alldeles för mycket för att kunna njuta av känslan… Jag är så bra på att analysera sönder…

Ja jag hoppas att man kan ha samma känsla när man var ung och kär, men vet inte för har inte varit kär på flera år.

#2 Känns som du beskriver mig *suck*

Där jag jobbar nu…har inte varit där så länge. Där jobbar en kille i huset brevid. När han tittar på mig och smilar och säger hej blir jag som gelé. Fattar inte varför, men jag får fram ett hest hej och känner mig som en 14 åring……jag är 34! Har haft något kort förhållande sen jag blev ensam där jag varit riktig förälskad men har aldrig reagerat såhär…inte sen jag var 14 typ. Det är så pinsamt, och irriterande på samma gång.

Ja det kan vara jobbigt ibland för man är ändå vuxen, men jag känner så här när jag läser här att härligt att vissa kan fortvarande bli sådär förälskade…Ja man saknar ju den där känslan oavsett ålder

Åldern spelar nog ingen roll. Jag tror man kan bli lika förälskad gammal som ung.

Mmmm men känns  ändå lite fjantigt…intalar mig att det är för att jag varit singel för länge haha. Vi har ju liksom bara hejat på varandra, inget mer

#7 Ett hej kan också vara början till något….Vem vet

Haha det är sant

Ja så ni får börja tillöka ordförrådet kankse med Hej…hur är det

Haha det vågar jag inte…inte än iallafall. Jag ska försöka bygga upp mod.

Där jag är nu är inget riktigt jobb utan en sån här aktivitet genom af medan jag söker arbete..vilket ju inte är så lätt att få. Eftersom jag inte jobbar där "på riktigt" så känns det lite känsligare liksom. Jag känner det så typ.

#11 Ge det hela tid….Vem vet vad som kan hända lite senare

#11 Äh, ta chansen medan den finns där  Man måste våga för att vinna!

Jag kan nog bara hålla med om det där Tuvala skriver

Ja vi får se…när jag springer på honom nästa gång…händer inte så ofta

#15 Kanske kan du snubbla över han istället Då måste ni ju prata…..

Ja det kunde vara nåt. Får råka snubbla när han är i närheten så jag snubblar på honom…då får vi nåt att prata om haha

#17 Hi hi hi….Jaaa vem vet vad det kan leda till

Helt oväntat så dök det upp en ny kille i mitt liv… Ytligt och praktiskt så är han allt jag kan önska… Men jag kan inte känna något… Eller så hindrar jag mig själv från att känna… Jag behöver nog kärlek vid första ögonkastet om jag ska våga…

Finns kärlek vid första ögonkastet? Men jag förstår hur du menar Sanna. Jag är likadan.
Men ge killen en chans….ska ni ses eller?

Kram

Vi har träffats några gånger, fikat och bara pratat… Han vill dock ses och höras mer än vad jag vill, antar att jag behöver tid och visst han kanske bara vill ha en vän… Ska fika på fredag igen

Vänner är heller inte att förakta…

Precis Mia, det är där jag försöker hålla mina tankar  Han är en kille som jag säkert kan ha skoj tillsammans med som vän…

Så tänkte jag med i början med han jag träffar nu. Men se vad det blidde…fniss…

Man får nog ge det lite tid och se vad det utvecklas till.

Nya vänner är aldrig fel dessutom är killkompisar bra att prata med när man försöker förstå hur det manliga släktet tänker . Har några killkompisar som hjälpt mig förstå "deras språk" ibland hehe

Ja helt klart ska man nog ge det hela lite tid…Man behöver inte ha bråttom utan ta det hela i den takten man känner att man vill, sedan får man se vad det hela leder till om det blir bara vänskap eller annat.

Killar är ett kapitel för sig och dem gör mig enbart förvirrad just nu  Igår kväll hörde en gammal dejt av sig och berättade vilken fin tjej han tyckte jag var och att han var ledsen för att han var så dålig på att visa sina känslor… *hmm*

Ska nog hålla mig till att enbart vara vän en period nu… Men kan ändå inte låta bli att fundera på varför livet gör så här mot mig..