Tappade humöret.
Idag när jag kom hem från jobbet med barnen så var jag verkligen jättetrött. Det har varit en jättetuff vecka och barnen har testat mitt tålamod VÄLDIGT mycket.
Min dotter lyssnade inte alls på vad jag sa och när min son efter en stund kommer in och gråter och berättar att hon slagit honom så briste mitt tålamod. Jag stövlade ut bland ungar och föräldrar tog tag i min dotter och drog inn henne. Skällde på henne kanske lite väl mycket men jag var såååå trött och arg på henne.
Bad henne senare om ursäkt att jag tagit i så mycket och berättade att man absolut inte får slåss.
När jag lite senare skulle gå ut med soporna så satt en mamma ute fortfarande. Hon frågade vad det var och om jag inte tagit i lite väl mycket då hon hade hört att jag skrikit åt dottern eftersom fönstret var öppet.
Var fortfarande arg så jag snäste till henne att hålla koll på sina egna barn så höll jag koll på mina.
Nu efteråt kan jag känna att det kanske inte var så snällt att säga så för hon ville nog bara vara snäll och höra efter hur jag mådde.
Borde jag kanske gå och be om ursäkt i morgon eller ska jag kanske bara låta det vara.
Haha behövde nog mest skriva av mig mitt dåliga samvete över att jag tappade humöret.
Händer det aldrig er att ni till slut bara tappar fattningen och blir som galna och kanske skäller eller bråkar lite för mycket?
Liwa: Jag tror det där händer många. Jag kan med skälla ordentligt här hemma de dagarna som är "extra" jobbiga.
Det du kan göra om du känner för är att nästa gång du träffar den mamman säger att du hade en dålig dag helt enkelt. Det skulle jag nog göra.
Försök att hämta krafter om du kan ex. när barnen sover genom att göra sådant du tycker är avslappnande som ex. läsa en bok, ligga i varmt bad osv.
Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.
Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!

Ojojoj liwa, det har hänt mig massor av gånger, jag håller på att bli galen på tjejerna ibland för jag tycker inte att de lyssnar ett dugg på vad jag säger.
Man måste få ha dåliga dagar ibland, det har ju även barnen. Vi är alla bara människor och människor har känslor, men fy så dåligt samvete man har de gånger man tappat humöret.
De flesta av oss här på forumet har ju dessutom våra barn mycket mer än den andra föräldern och då är det extra svårt att få vad jag kallar vuxentid här hemma, dvs tid för sig själv, då man gör precis vad man vill utan att bli störd av barnens frågor och annat.
Min bästa kompis sa till mig en gång att hennes son känner när hon har en dålig dag innan hon ens kommit på att det är så. Han är då grinig och provocerande och hon tappar humöret. Och när jag tänker på det, så kan jag räkna upp massor med gånger då mina barn gjort precis samma sak.
Du ska se att morgondagen blir en bättre dag.
"En lögn kommer alltid ikapp en förr eller senare, därför är lögner helt meningslösa"
-Medarbetare i Singelföräldrar-
God morgon!
Känner mig bra och utvilad idag. Tack för era svar. Ibland behöver man se att det finns andra som blir galna. (även om man vet det).
Det är bara så att de flesta mammor här är hemma hela dagarna och har barnen på dagis/skola så de hinner göra allt som ska göras i hem m.m. Jag har ungarna jämt så jag måste ju städa tvätta m.m när dom är hemma så jag får ju aldrig tid för att bara vila.
Klart man får dåligt samvete när man skriker på ungarna men jag tror att jag mest skäms eller nått när dessa mammor sitter i sandlådan och tittar på en som om man vore en hemsk mamma som gör så mot sina barn.
Jag tror att jag ska säga till den där mamman att jag hellre skriker en gång för mycket på mina barn så att dom förstår att jag blir arg när dom inte sköter sig än att jag låter dom härja runt fritt och bråka med alla andra som vissa andras ungar gör. 
Idag ska jag ta med ungarna ut i skogen på picknick och svampletning få se om vi hittar några godingar.
TACK FÖR ATT NI FINNS HÄR INNE OCH LYSSNAR NÄR MAN HAR EN DÅLIG DAG OCH BEHÖVER SKRIVA AV SIG

Liwa, jag går också hemma hela dagarna och känner igen mig exakt i det du skriver ovan.
Vi ska precs som ni ha en svampplockardag, men det blir imorgon tillsammans med min bästa vän och hennes son samt förhoppningsvis min särbo som är som en j-a kantarellhund hihihi. Skogen är bra avkoppling även om jag vet att min yngsta kommer att gnälla för att det är jobbigt att gå osv, det biter inte på mig i skogen och det känns underbart.
Visst är vi alla här fantastiska som finns för varandra så att vi kan skriva av oss, jag känner att jag terroriserar forumet hela tiden, man blir faktiskt lite beroende.
Du får gärna rapportera sedan om det blev någon svampskörd
"En lögn kommer alltid ikapp en förr eller senare, därför är lögner helt meningslösa"
-Medarbetare i Singelföräldrar-
Jag jobbar och sedan har jag barnen hela tiden efter jobbet. Den enda tiden jag är ifrån dem är just de timmarna jag är på jobbet, så någon barnledig tid blir det inte här heller så direkt. Vi får vänta på att skolorna/dagis kör igång ordentligt igen så då kanske vi hinner andas ut lite.
Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.
Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!
liwa: Du ska absolut inte ha dåligt samvete för att du ballar ur ibland! Det gör vi alla emellanåt, även vi som är hemma hela dagarna och barnen är i skolan:) Så länge man använder rösten istället för nävarna när man ballar ur tycker jag det är helt okej;)
/Ingalill
*Personlig ägodel till 2 söner, 1 katt och 1 hund*
Medarbetare på Singelföräldrar och mobiltelefoner

Pratade just med min vännina, hon var helt förstörd. Här var det hennes son som tappade humöret så in i bomben och hon vet inte vad hon ska ta sig till.
Hon bara grät och sa att han gjort så både igår och idag. Han hade sparkat och slagit och vrålat och till slut börjat klösa sig själv för att han inte fick som han ville och hon fick inte ta i honom för då slog han och bet henne och vrålade att han inte ville åka till sin pappa.
Anledningen till dagens utbrott var att de skulle komma hit och vi skulle ut i skogen och plocka svamp. Då blev han tokig för han ville hellre fiska.
Min kompis fick säga åt honom att de nu inte kunde åka alls och det gjorde inte saken bättre. Nu fick hon sätta sig i bilen och åka till sina föräldrar som bor över 10 mil bort så att hon kunde få lite hjälp. Lite rävsax, för om hon kommit hit så hade han liksom blivit "belönad" eftersom han då fått leka med mina tjejer som var tänkt från början, annars hade ju jag varit närmsta stödet för henne.
Det som också gjorde att hon tyckte allt var extra jobbigt var att hon nu måste ringa till sitt ex och berätta vad som hänt eftersom han ska ha sonen from imorgon.
"En lögn kommer alltid ikapp en förr eller senare, därför är lögner helt meningslösa"
-Medarbetare i Singelföräldrar-
Bettan: Hur gammal är hennes son?? Att han bråkar med henne betyder inte att hon är en dålig mamma…och han kanske gör samma sak hos pappan. men jag tror det där är nog ett sätt för honom att trotsa emot sin mamma….
Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.
Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!

#Pia, han är lika gammal som min yngsta, dvs fyller 5år i år.
Jenny är en supermamma, en bland de bästa jag känner faktiskt. Jag sa samma sak till henne när hon ringde idag. Det var ju bara det att hon kände sig så hjälplös, speciellt när hon inte ens fick krama honom.
Hon var dock mkt lugnare efter hon fått prata med mig. Det är en av de saker som är svåra när man är ensam, man har ingen som man kan ventilera med direkt hemma elr som hjälper en att ta konflikten när man själv behöver en paus. Det är så skönt att vi kan ringa varandra och stötta när jobbiga saker händer.
Och så har man ju er alla här på forumet….
Attans vad bra att vi alla finns!
"En lögn kommer alltid ikapp en förr eller senare, därför är lögner helt meningslösa"
-Medarbetare i Singelföräldrar-
Bettan: Det låter som han testar hur långt han kan gå för att få sin vilja igenom.
I det läget hade jag bara ignorerat honom efter att ha sagt jag inte accepterar sånt beteende och att han kunde komma till mig när han var redo att be om förlåt. Sen hade jag ignorerat alla ljud tills han kom och sa förlåt…
/Ingalill
*Personlig ägodel till 2 söner, 1 katt och 1 hund*
Medarbetare på Singelföräldrar och mobiltelefoner
Ja det där med att igonera brukar hjälpa/fungera. Har gjort det här hemma med för då får de lungan ner sig helt enkelt och när det är gjort så är det mycket bättre sedan och man kan prata igenom det hela sedan.
Bettan. Du får hälsa din vän att många ut av oss vet hur det är….Och det är nog som så att han är ute för att testa hennes gränser helt enkelt!! och då är det väldigt tufft. Tur att hon har dig som hon kan prata med!!
Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.
Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!