Om jag lägger ihop min totala inkomst (sjukpension, 1x barnbidrag, 2x underhåll, bostadsbidrag) så kommer jag inte upp i en normal månadsikomst för en arbetande (när jag var lokalvårdare så tjänade jag ca 2 000 kr mer)..

Så lägger jag till de ca 2 000 kronorna + en normallön för en tex byggare med 24 000 kr netto så blir skillnaden enorm..

Maten blir iofs lite dyrare och kläder för en till men samtidigt skulle mitt bostadsbidrag på 3 000 kr förvinna då… så räknar jag att jag bodde med en byggare i den här lägenheten så skulle vi ha ca 20 000 kr mer att röra oss med i skattade pengar per månad…

Det vore inte illa.. Finns det nån ledig byggare i krokarna? Eller ännu hellre en tjänsteman/direktör/koncernchef/Donald Trump-liknande så blir det ännu bättre

Hi hi hi Ingann……Ja bästa man kollar yrket på mannen innan man väljer att han ska jag sattsa på…..

joo jag har med räknar i mellan att skilnaden måste vara stor om man är två som jobbar skildnad mot bara en som jobbar.

Jag har en inkomst med lön på 13.000 ut i månaden ungefär…+ underhåll på 1273 och ett studiebidrag på 1050 (som går till sonen helt och hållet).

Så min inkomst blir summa: 14.273 kr.
Skulle definitivt tjäna på att ha en sambo med fast inkomst han med…

Precis Pia! De flesta med 2 inkomster tycker inte att de har mer utan påstår att de har ju mer utgifter istället…

Så min ena syster (som påstod att hon var lika fattig som mig) och jag gjorde en jämförelse.. Om deras tv går sönder så sa hon "då åker vi till mediamarkt och köper en ny", medan jag sa att då får jag dra in på något som vi egentligen behöver och börja spara så kanske jag har en ny tv om 2-3 år… De åker på utlandssemester varje år och nu ska de till Thailand som en extraresa över jul/nyår… Jag är glad om jag har råd att ta tåget upp och hälsa på dem och övriga familjen en gång per år (kostar ca 800 kr för biljetterna)..  De köpte en badtunna (sån där man eldar under o kan bada i även på vintern) i somras.. Jag har sparat ett bra tag nu för att kunna köpa en engreppsblandare till badrummet (hyresvärden vill bara byta till en vanlig vridkran som han har på lagret) eftersom jag har problem att vrida på vattnet när jag har för mycket värk…

Till slut insåg hon hur mycket bättre hon hade..

Tyvärr så var jag tvungen att ta kranpengarna till tågbiljetter nu då min moster dog förra veckan och jag ska upp på begravningen… Kranen får jag spara till senare…

Har verkligen en "byggare" (bygnadsarbetare?) en normallön på 24.000,- SEK efter skatt? Personligen tycker jag att det låter väldigt högt, men det stämmer kanske..?

Rent generellt, så kan det vara en ekonomisk fördel att vara två som delar på de fasta utgifterna. Å andra sidan ökar kanske utgifterna också något, men det borde bli ett plus "under strecket". Sedan tror jag, faktiskt, att om man har mer pengar att röra sig med så anpassar man utgifterna uppåt dvs man spenderar automatiskt mer pengar. Det i sin tur gör att man får känslan av att jag faktiskt inte har mer pengar över än tidigare. Men, jag anser att det är riktigare att räkna som så, att de fasta kostnaderna halveras - inte att jag "plötsligt" får en inkomst till att förvalta.

Det finns en devis som förvisso är rätt trist & klyschig, men ändock sann; Det är inte stora inkomsterna man blir rik på utan de små utgifterna.

Vill tillägga att att jag är ensamstående pappa med två döttrar och har levt på en inkomst de senaste 13 åren. Har aldrig fått en krona i bidrag eller stöd från någon.

#5 Jag baserar byggnadsarbetares lön på de byggnadsarbetare jag känner, däribland 2 systersöner, och de får ut mellan 23 000 kr och 28 000 kr efter skatt beroende på vilket företag de arbetar på;)

Självklart anpassar man sin levnadsstandard efter inkomsten, men de med 2 normalinkomster kan aldrig komma och påstå att de är fattiga…  Då vet de inte vad "fattig" är

Har du aldrig fått några bidrag under 13 år som ensamstående med 2 barn bör du ha en hyfsad lön och dessutom ha avsagt dig barnbidraget (för att inte få barnbidrag, vilket är ett bidrag, så måste man personligen gå till fkassan och avsäja sig det genom att fylla i en hel del papper):)

Eller har du dem varannan vecka så att mamman får barnbidraget?

Skulle jag avstå alla bidrag och försörja mina 2 barn så skulle vi få välja mellan att flytta till en 2a för att ha tak över huvudet eller att äta…  Min sjukpension på 5200 kr räcker inte ens till hyran här…

#6 Där ser man, inte illa…man kanske borde blivit byggnadsarbetare istället? Eller skaffa en som sambo? Finns det några kvinnliga byggnadsarbetare där ute..?

Nejdå, jag klagar inte på något vis. Min inkomst har, oftast åtminstone, varit helt OK. Inget som sticker ut på något sätt, snarare något som motsvarar en genomsnittlig inkomst. Fattigdom är ju ett relativ begrepp och vi som är födda i denna del av världen har det, trots allt, väldigt bra ställt. Ett hushåll med två "normalbra" inkomster har givevis bra förutsättningar för att skapa en god ekonomi. Speciellt goda förutsättningar har de s.k. "Dinks" dvs "Double-Income-No-Kids".

Det här med bidrag är knepigt, tycker jag. Under mina första 7 år som ensamstående förälder så bodde vi i en tvåa = låg hyra. Det gjorde att jag inte heller fick något bostadsbidrag. Lite ironiskt, tycker jag . Vad göra? Tja, jag bet ihop, jobbade hårt och kunde så småningom skaffa oss en större bostad (dock inget överdådigt).

Eftersom jag aldrig haft vårdnaden om barnen, så har jag inte heller fått något barnbidrag. Barnbidraget hamnade således hos barnens mamma och jag har aldrig sett röken av en krona. Så enkelt är det. Jo, döttrarna bodde hos sin mamma varannan vecka - de första åren efter seperationen. Sedemera flyttade de hem till mig, mer eller mindre, permanent. Argumentet från dem var; "Tja, pappa…skulle du vilja bo ihop med henne?" Vad svarar man på en sådan fråga?

Jag är väl medveten om att många ensamstående mammor har det tufft ekonomiskt, men det finns nog en del ensamstående pappor också som sliter för att få budgeten att gå ihop. Men, för att återgå till ämnet så är min personliga åsikt att det kanske inte är helt enkelt att jämföra ekonomin hos ensamstående respektive ett par. Det beror väl på, som det heter. Absolut kan man sänka de fasta kostnaderna, men om jag skulle bli sambo med en byggnadsarbetarska (ja, en kvinna alltså…) så skulle jag naturligtvis kunna halvera de fasta kostnaderna som hyra, el och vattten. Utöver det och matkostnader, så skulle jag inte ha något inflytande över hur hon disponerar sin egen inkomst. Självklart inte. Har hon t ex barn från tidigare förhållande så förändrar det den totala situationen helt.  Sannolikt skulle jag kunna sänka mina fasta utgifter med 3-4.000,- SEK i månaden, vilket inte är fy skam. På ett helt år är det hygglig summa pengar.

#7 Fick mamman barnbidragen fast barnen bodde hos dig?? I så fall tycker jag att det är helt fel eftersom jag anser att barnbidraget får den föräldern som barnen bor hos/ är hos mesta ut av tiden.

Jag jobbar och får både barnbidrag och underhålstöd. Sen kommer jag få även vårdbidrag för store sonen men på han måste jag ju ha ett extra öga nästan hela tiden och hjälpa han med mycket som han borde kunna i hans ålder.

Så klart pappor som är ensamstående drappas också gällande att bara ha en inkomst.

Jag tror att vi som är ensamstående är nog rätt så vana att vända och vrida på det mesta för att få det hela att gå ihop.

Ingann:…..Om du behöver hjälpmedel pga. dina sjukdommar kan du då inte får de genom sjukvården gratis?? Min store son får ju det han behöver genom habliteringen.

#8 Japp, sådan är lagen. Visst kan väl jag också tycka att det är tokigt, men i mitt fall hade mamman lagen på sin sida dvs jag kunde inget göra. Även om barnen bodde hela tiden hos mig, så är det oerhört svårt att få barnbidrag, underhåll etc eftersom det kräver att jag som pappa får vårdnaden om dem. Vilket i sig är väldigt svårt…nästan omöjligt.

Nu är döttrarna äldre, 18 & 20 år, så det tillhör det förflutna. Tiden med mina döttrar betyder mer än pengar och jag behöver aldrig stå i tacksamhetsskuld till någon. Det känns väldigt bra.

Men, det var inte det som jag egentligen ville berätta. Nej, min poäng var väl mer att även om det var väldigt tufft ekonomiskt så är jag inte säker på att en sambo/partner/whatever hade varit en "lösning" egentligen. Visst, hjälp till hyra och andra fasta kostnader men det hade säkert fått andra konsekvenser som är svåra att lösa. Svårt, tycker jag. Pengar brukar vara föremål för bråk & gräl.

#9 Ja visst kan det vara så att det skulle säkert finnas andra saker som skulle bli mera svårare om man är två.

Ibland kan det vara lättare att vara två och ibland så är det lättare vara ensam. Jag själv tillhör nog till dem som på ett sätt tycker att jag har det bra ensam medans jag på ett sätt känner att det skulle vara lättare att vara två Nu har jag den turen att jag är frisk och har ett arbete så jag överlever.

#10 Oh, ja - det finns många positiva sidor med att vara två. Livet handlar ju om att samla på upplevelser och det brukar funka bättre om man är två .

Men, mina döttrar var bara 5 & 7 år när vi separerade och jag valde att fokusera på dem istället för att försöka hitta någon som kunde hjälpa mig med hyran. Skulle det visa sig att jag trots allt träffar någon att dela mit liv med, så kommer jag inte fråga henne vad hon har på bankkontot utan vad hon har i hjärtat. Ja, så ser åtminstone jag på det…

#11 Självklart är det människan man ska se inte bankontot.

När jag levde med min lille sons pappa hade han inget arbete och jag hade klarat mig tidigare på min inkomst då jag levde ensam med store sonen, så för våran fam. betydde det att vi fick en del ut av soc.tjänsten. Eftersom jag valde han var det att aceptera läget.

Idagensläge skulle jag inte flytta i hop med någon så direkt, utan skulle nog välja först och främst en särbo förhållande i början alla fal med tanke på bla. mina barn.

#7 Ja, det hade nog varit ett yrke att satsa på;) Samma sak med datanissar i alla de former:)

Du borde ansökt om minst delad vårdnad om barnen när de flyttade till dig på heltid. Det är inte bara viktigt ur en ekonomisk synpunkt när man har barn utan även beslutsmässigt så är det viktigt. Hade du haft otur så hade ditt ex kunnat flytta barnens skolgång och en massa saker utan att du kunnat göra något.

Ser man helt krasst på lagen om barnbidrag så är det nog bedrägeri från mammans sida då hon tagit emot bidrag som är avsett för barnen men inte en krona av det har gått till barnen.. Hon borde ha gett dig de pengarna varje månad..

Jo, jag vet hur det är att bo trångt med barn;) Jag bodde med mina 2 killar i en 2a på 57 kvm fram till flytten till värmland… Då var grabbarna 10 och 7 år gamla…  Hyran var dock inte låg trots att det var en bostadsrätt..  Jag betalar bara 1200 mer för min nuvarande 4a på 95 kvm:)  Men ju närmare Sthlm man bor, ju dyrare blir ju hyrorna tyvärr…

Jag gör aldrig någon skillnad på ensamstående mammor eller ensamstående pappor, appropå din kommentar om dem, utan jag brukar alltid referera till ensamstående föräldrar. Det är definitivt inte lättare för en pappa att vara ensamstående med barn:)

Jag är nog ganska gammalmodig för jag tycker att bor man ihop så delar man allt.. Även inkomst och utgift Annars ska man se till att skriva ett samboavtal angående alla tillhörigheter också… Men även genom att bara dela de fasta utgifterna skulle ge mig en enorm känsla av rikedom genom de pengar jag får över *s*  Men å andra sidan är jag nog för bestämd i hur jag vill ha saker och ting så skulle någon försöka ändra på det så blir det nog ett smärre krig haha Fast vem vet.. Jag kanske skulle ändra mig totalt om jag mötte den rätte

Pia: Tyvärr får jag inget sånt då jag bara har en diagnosticerad skada i höger hand/arm. Jag har samma problem med vänster med men vågar inte genomgå samma operation i den armen också Jag har hellre känselbortfall, domningar och gripproblem än att de ska misslyckas igen och ge mig ständig värk i bägge armarna:(

Skulle jag mot förmodan få det godkänt så väljer de modell och jag får en hjälpmedelskostnad som kanske går jämnt upp med vad det kostar att välja modell själv så då väljer jag hellre det jag vill ha…

Anton får alla sina hjälpmedel gratis för att han är under 21 år.. Sen får han börja betala en del själv…

jag tror knappt att det går att jämföra om man är en eller två personer i hushållet för det skiljer så oerhört i pengar

för mig som lever på förtidspension och dessutom är ensamstående så är det oerhört tufft att gå det till att gå ihop varje månad och det gör mig arg att enda sättet att få bättre ekonomi är att leva ihop med någon varför i helskotta ska det vara på det viset? aldrig någonsin tänker jag leva ihop med någon bara för att få det bättre och jag avskyr att vara sambo har vart det en gång och aldrig igen säger jag bara jag är för envis och behöver få va ifred mellan varven

nåt som du tog upp oxå att dom som bor ihop och har två inkomster det finns ingen chans att dom kan komma och säga att dom har dålig ekonomi för då har man ingen koll på pengar

och datanissar nee dom ska man hålla sig undan för va tillsammans med en sådan för några år sen och det va då ingen bra ekonomi där inte konkurrensen är stenhård mellan företagen och det är svårt att få en lönsamhet vilket gör att företagen ofta inte kan betala så mycket i lön tyvärr

men pengar är inte allt här i världen många saker kan inte köpas för pengar och det är skönt det

#14 jag håller med dig i allt du skriver utom lönen för "datanissar" min ena svåger är datanisse (direktör inom data i försvaret) och sätter sin egen lön, hans son sommarjobbade på ett datorföretag i Bro förrförra sommaren och hade 28 500 kr före skatt… Kollar man platsbanken så finns idag 1331 lediga jobb inom data och det är knappt hälften av alla lediga jobb som anmäls till arbetsförmedlingen, vilket uppskattningsvis bör betyda att det finns ca 2 600 lediga datajobb bara idag:)

Usch, nu blev jag nästan deprimerad när jag inser att jag är den enda i släkten som inte har en normal inkomst

Katastrof att vara ensam med a-kassa och två barn att försörja…….minsta lilla extra grej får allt att falla direkt och samtidigt är man beroende av vissa saker som man egentligen inte har råd med……ex bilen.

Min dammsugare gick ex sönder för ganska längesedan och det finns inte på kartan att skaffa en ny även om det finns billiga, det är en extra utgift och det går fetbort direkt. Tur att mina föräldrar bor nära så att jag kan låna deras emellanåt.

Och hur mycket tid går inte åt till att oroa sig för ekonomin och inte ha någon att dela sin oro med…..usch. Jag är så trött att hela tiden säga till mina barn att vi inte har råd. Jag önskar att man kunde ge dem hyfsat normala födelsedagar och jular åtminstone, men allt faller samman.

Bostadsbidrag är ytterligare en oro eftersom det inte är ett bidrag utan mer eller mindre ett räntefritt lån, iaf ett år bakåt i tiden, man känner sig som livegen i sitt eget liv och inte fasen ser framtiden särskilt ljus ut heller när det gäller arbete. Tyvärr slår fla stora företag igen och så är de också konkurrenter om de få jobb som finns.

Känns nästan som om det är större chans att vinna på lotto än få ett arbete, men även om man fick det så har man ju bara en inkomst även om det skulle göra stor skillnad givetvis.

Bettan: Jag förstår dig exakt… Jag hade några "kompisar" här på kaffe förra veckan (som har mer än dubbel inkomst än mig och inga barn eller djur att försörja), nån av dem, jag tänkte aldrig på vem så jag kan inte utpeka nån, hämtade den nybryggda kannan i köket men glömde stänga av bryggaren… Eftersom jag bara använder vattenkokaren när jag inte har främmande så märkte jag inget förrän 2 dagar senare. är jag kläppte av på knappen så var den så överhettad att det blev kortslutning i bryggaren och proppen till hela köket gick

Nån dag senare kom den ena förbi och var fikasugen så jag kokade vatten i vattenkokaren och hällde i filtret så vi fick kaffe varpå han undrade varför jag gjorde så… Jag sa som det var att nån av dem glömt stänga av så den pajjade..  Till svar fick jag: Det var iaf inte jag så skyll inte på mig. Men jag kan skjuts dig till ÖB  så du kan köpa en ny för där har de billigt skit om du har dåligt med pengar..

Aldrig i h*lvete att jag skulle göra det!  Jag sa bara att "tyvärr, sån skit vill jag inte ha utan vill ni ha kaffe här innan jag hunnit köpa en riktig så får ni väl ta med eget i en termos.. jag har en begravning och 3 jämna födelsedagar att tänka på först så i juli kanske det blir en ny.."

Snacka om att han fick bråttom härifrån

Men det är sant, jag skulle aldrig köpa nån liten sktbryggare från ÖB, jag har haft såna förut och vägrar köpa det igen..  Jag väntar tills jag kan köpa en riktig istället:) Jag själv klarar mig med mitt macciato-pulver och vattenkokaren

Ingann: Vilken inställning den personen hade till de som har det sämre ställt!! Blev facktist arg…!!!! Ja vissa kanske kommer förstå det den dagen de själva sitter där och måste vända och vrida på varje krona.

En inkomst räcker fullkomligt om den är någolunda hög :)

Själv lever jag på barnbidrag + 2x barnpension vilket ger 7,500/ månad, skulle klart behöva minst 4000 mer i månad men tyvärr så lyckas jag inte hitta något stadigvarande jobb som passar mina och barnens förutsättningar.

Nu har jag inte jobbat något alls sen sommarviket tog slut i halva augusti. Timtid går helt bort då jag inte kan infinna mig på ett jobb akut, det krävs minutiös planering om det ska fungera.

Ja men det är klart att man som ensamstående har sämre ställt än ett par med fasta inkomster.

Jag jobbar heltid och SKA få ut en lön på ca 14000/mån efter skatt. Sen har jag underhåll, barnbid, och bostadsbid. Men mina barn är ofta sjuka och jag blir då hemma med vab som följd och då får jag kanske ut ca 11000 istället. Har en skuldsanering där jag är tvungen att betala ca 4000/månaden förutom de fasta räkningarna så den här månaden slutade det med att jag hade 95 kronor kvar att leva för när räkningarna var betalda.

Hmm bara nudlar för mig till lunch denna månad sen så får jag låna pengar som vanligt av mina föräldrar så att barnen kan få mat denna månad.

Liwa: Jag känner igen det där. Mina är också ofta sjuka och nu när jag inte har en anställning än på 100% fast jag jobbar 100% och får skriva upp timmar så förlorar jag extra så fort barnen är sjuka eller man måste gå på ex. läkartid med dem som det har varit mycket ut av den sista tiden.

Kan du inte få betala en mindre summa gällande skuldsaneringen?? Nu vet jag inte alls hur det där fungerar men en tanke som slog min bara.

Liwa: Jag känner igen det där. Mina är också ofta sjuka och nu när jag inte har en anställning än på 100% fast jag jobbar 100% och får skriva upp timmar så förlorar jag extra så fort barnen är sjuka eller man måste gå på ex. läkartid med dem som det har varit mycket ut av den sista tiden.

Kan du inte få betala en mindre summa gällande skuldsaneringen?? Nu vet jag inte alls hur det där fungerar men en tanke som slog min bara.

Allvarligt Ingann……sådana människor kan få ta med en termos nästa gång de kommer på fika, vilken inställning och total saknad av empati för andra människor. Hur många gånger har jag inte offrat min middag för att främst Jennifer har en kompis som äter hos oss, folk som resonerar så där har aldrig haft det dåligt ställt.

Gullan, visst kan man klara sig på en lön om den är dräglig, det säger jag inget om, jag skulle vara mer än lycklig om jag fick ett arbete med dräglig elr dålig lön…..allt är bättre än detta, om inte ekonomiskt, så åtminstone för självkänslan.

Det tråkiga är att det blir moment 22, man kan som ensamstående inte jobba hur som helst, när som helst elr på hur kort varsel som helst. De tog bort möjligheten att timvicka när man stämplar så där är man också blåst tyvärr(ja 75 dagar får man göra så, men det hjälper inte så långt). Får man en jäkligt bra jobb som man är nöjd med, så måste man betala tillbaka ett års bostadsbidrag alltså är man tillbaka på skitläge gällande ekonomin även om det bara gäller ett år och det iaf för mig är mer värt att kunna stå på egna ben utan bidrag. Jaja, hur man än vänder sig har man ändan bak.

Vi kämpar på ett tag till en dag i sänder……någongång måste det väl ändå vara vår tur att få lite flyt i livet!

Pia: När man har skuldsanering så räknar de ut en minimibelopp man ska klara sig på (högre än soc belopp) efter hyra, el, eventuell dagis, fackavgift är betald. Minimibeloppet måste man klara sig på i 5 år efter beviljad skuldsanering och det tillåts inga avvikelser under den tiden.

När 5 år gått så är resterande skuld avskriven och man är helt skuldfri…  Klarar man inte av att följa planen så hävs saneringen och man har sina skulder kvar.  Ny skuldsanering kan heller inte sökas för samma skulder.

Ingann: Ja det där låter verkligen tufft att behöva ha det sådär!!!

Pia: Det är helt klart tufft men det är ändå högre summa än soc-bidraget är på som man har kvar…

Men är man van att ha en högre levnadsstandard så måste det vara en pina..

Ja jag kan bara tänka mig hur det där kan vara fast jag har levt på soc. själv med en gång i tiden så vet att det kan vara väldigt knapert. Nu har jag ju ändå så det går runt men inget lyx ändå.

Ja skuldsanering är en riktig pina. När jag bara hade löneutmätning så var det iaf lite bättre för då hade man en minimumsumma som man alltid skulle ha och så drog dom allt som blev över. Nu måste dessa 4000 in varje månad.

Jag har aldig haft det bra ställt men att leva som jag gör nu är riktigt påfrestande. Och det tar på psyket att sitta och betala av massa som min exman drog på sig genom att förfalska mitt namn m.m.

Har visst ingen betydelse att jag polisanmälde. Allt står på mig så det är jag som får lov att betala. :(

#28 Det låter konstigt att du ska få stå för något som din exman dragit på sig genom att begå urkundsförfalskning!  De bör kunna se detta genom grafologi tex. Då blir han åtalad för det och skulden skall avskrivas från dig!

Gäller det varor som du varit med och nyttjat/förbrukat så får du så klart stå för det även om det är han som skrivit ditt namn… Annars är det ett brott vilket skall tas upp av en åklagare..

Det är bedrövligt hur rättsväsendet funkar faktiskt:( Jag gjorde en polisanmälan i somras om ofredande på några ungar som kastade ägg på fönstren och smetade senap på dörren (det började som ett bus riktat mot min ena son fick jag veta senare) mitt i natten. Eftersom min hund reagerar på alla ljud och jag alltid har svårt att sova så såg jag dem ju tydligt…

För en månad sen ville polisen ha kompletteringar till anmäln men jag sa att jag inte ville gå vidare utan nöjde mig med att de fick en tillsägelse. Igår ringde polisen igen och ville ha mer uppgifter! Jag sa igen att jag inte ville gå vidare men åklagaren vill inte släppa det utan kommer att gå vidare med eller utan mig

Så man kan ju undra över prioriteringarna inom rättsväsendet.. För dig släpper de en urkundsförfalksning som kan ge upp till 2 års fängelse eller vid grov urkund upp till 6 års fängelse… För mig släpper de inte ett ofredande som ger böter eller vid grovt ofredande upp till 2 års fängelse… Grabbarna ifråga är under 18 år så det är socialen som kontaktas..  Knäppt är det iaf

Hoppas dina år av sanering är över snart så du kan börja leva normalt igen!

Ja jag har accepterat att jag får betala oavsett om det är rätt eller fel. Orkar inte gå omkring och vara bitter över det längre.

Jag har snart betalat i 1 år så jag har fortfarande 4 år kvar men jag jublar för varje månad som går. Tyvär drar man ju på sig privata skulder från föräldrar m.m för att kunna leva ett någolunda drägligt liv så när skuldsaneringen är klar ska man ju fortsätta att betala tillbaka de privata skulderna.

Hur polis/rättsväsendet prioriterar kan man ju verkligen fundera på.

Dom borde se över sitt system.